Följande uppgifter är hämtade ur husförhörslängder, mantalslängder efter 1895, födelse- och vigsellängder, dödböcker samt domböcker. Då det gäller soldaterna har jag också använt mig av soldatregistret i Strängnäs. Det finns ytterligare källor att hämta kunskap ur, men så långt har jag ännu inte kommit.

Generation 1

Amalia Cicilia Johansdotter (Svea Matildas mor)

Min mormor Amalia Cicilia Johansdotter föddes 20 november 1890. Familjen bodde vid Torp Torsberg, Ärla. Amalia var en av sex barn, tre äldre och två yngre.

1892 hände det något eftersom fadern Johan Alfred betalat lasarettsvård för Amalia  Cicilia 19 februari 1892.  För övrigt så finns det inte så många uppgifter om Amalia Cicilia i mantals-längderna.

Då Amalia Cicilia var 19 år så föddes dottern Svea, min mor. Vem som är Sveas far är ännu okänt för mig.

 

I Sveriges Släktforskarförbunds tidning Släkt nr 3/2010 finns en artikel som beskriver varför faderskapet förblev okänt.

”Fram till 1697 fanns en lagstadgad delad vårdnad. Barnet bodde hos sin modet de första åren och därefter hos sin fader i fyra år. År 1697 infördes alltså det system som vi vant oss att betrakta som naturligt, där modern står för den faktiska omvårdnaden om barnet medan faderns lott är att bidra ekonomiskt.

I slutet av 1600-talet föddes färre utomäktenskapliga barn än någonsin förr eller senare. Man kunde se att den stränga moralen ledde till att ogifta mödrar fick stora problem. För att slippa undan den skam och vanära som var förknippat med rättegången och det därpå följande kyrkostraffet, valde många kvinnor att dölja graviditeten och döda sina nyfödda barn. Landets högsta jurister menade att det var rädslan för de stränga straffen och för skammen att behöva stå inför församlingen på en särskild pall under högmässan som fick ogifta mödrar att mörda sina barn. Medan prästerskapet intog den motsatta ståndpunkten.

Det blev Gustaf III som självsvåldigt – och i sann upplysningsanda – radikalt ändrade den Svenska sexuallagstiftningen med sin egen Kungliga förordningsmakt. Det så kallade Barnamordsplakatet 1778 förankrades aldrig i Riksdagen.

I åtskilliga av de mål som trots allt prövades av domstol uppgav kvinnorna nu att barna- fadern var en helt okänd man. I Barnamordsplakatets liberala anda godtogs sådana påståenden utan vidare. Vid domstolarna slutade man helt enkelt att efterforska barnafäderna. Nu kan man tänka sig att kvinnorna valde att förtiga barnafadern för att genom sin diskretion belönas med frikostiga underhåll. I flertalet fall får vi ingen kunskap om dessa privata uppgörelser, men ibland finns sådana trotts allt dokumenterade. De privata avtalen som återfunnits uppvisar ett tydligt mönster. De underhållsavtal som domstolarna upprättade vid den har tiden bestod i ett årligt underhåll till barnet och löpte vanligtvis på 15 år.

De privata underhållsavtalen gav därmed nästan alltid modern ett engångsbelopp – ofta en ren struntsumma. Ibland motsvarade den endast kvinnans böter, ibland värdet av en tunna säd.

Sällan gav dessa privata förlikningar mer än fem års underhåll åt barnet.

Hur kom det sig att kvinnor nöjde sig med så dålig ekonomisk kompensation från fäderna, samtidigt som lagstiftningen gick i en mildrande överseende riktning? Av allt att döma förändrades ansvarsfördelningen mellan könen. Om kvinnan blev gravid hade mannen nu fått goda möjligheter att klara sig undan både rättegången och merparten av det ekonomiska ansvarat.

När samhällets vilja att kontrollera den utomäktenskapliga sexualiteten försvagades blev kvinnans förhandlingsposition i motsvarade grad svag. Mannen kunde alltid hota med att neka till faderskapet om kvinnan inte godtog det lilla han erbjöd henne. Och vid den här tiden började domstolarna förändra sin bevisvärdering i faderskapsmålen. Kvinnans egen berättelse om vem som var barnets far kom att sakna bevisvärde i rätten. Hon betraktades nu som part i målet och var därmed jävig. Vittnen från förlossningen sorterades också ut i upplysningstidens rationella anda.

Barnamordsplakatet har framför allt uppmärksammats för det anonymitetsskydd det erbjöd ogifta gravida kvinnor. I de större städerna föddes också många barn av anonyma mödrar. Men den mest omfattande effekten av plakatet har länge förbisetts – nämligen det indirekta anonymitetsskydd plakatet gav åt tusentals fäder under nästan 150 år. Gustav III:s Barnamordsplakat gällde som Svensk lag ända fram till 1917.”

Amalia Cicilia levde hela sitt liv tillsammans med sin mor och far och hemmavarande syskon vid Torsberg.

14 mars 1918 dog hon, 28 år gammal. Enligt läkaren av influensa och enligt pastorn av hjärtförlamning.

Svea var 9 år då hon förlorade sin mor. Hon fick växa upp hos sin mormor och morfar.

.

Amalia Cicilia och Svea

Upp

Generation II

Johan Alfred Johansson (Amalia Cicilias far)

Mormor Amalia Cicilias far hette Johan Alfred Johansson.

Han föddes då familjen bodde vid Korpdal ¼ mantal frälse under Stäringe i Årdala sn den 22 november 1865.

Korpdal

Familjen bestod av Johan Alfreds mor Ulrika Matilda och far Johan Erik samt mormor och morfar.

Om frälse och mantal kan man läsa följande i boken ”Släktforska steg för steg”:

Frälsejord och frälsehemman.

1. Ägdes och brukades av frälsemän (adelsmän), s k säterier (ypperligt frälse). Jorden var helt befriad från skatt mot att adeln gjorde rusttjänst.

2. Ägdes av frälsemän (adelsmän) och brukades av frälsebönder eller landbor (allmänt frälse) mot arrende till frälsemännen. Brukningsrätten kunde säljas och ärvas. Jorden var befriad mot grundskatt till kronan, men en del andra skatter utgick med hälften jämfört med krono- och skattehemman. Till 1723 var det uteslutande adeln som kunde äga frälsejord; efter detta år kunde jorden även ägas av präster och borgare och från 1789 även bönder.

Mantal är ett begrepp som är svårtydbart. Vi har mött det i mantalslängderna, där ordet snarast används i sin ursprungliga betydelse: ett mannatal = ett antal män; en mantalslängd alltså = längd över skattebetalande män. Att i mantalslängden vara befriad från mantal innebar att man var befriad från att betala mantalspenning.

Även i jordeboken, uppbuds- och lagfartsprotokollet och i skifteshandlingarna används begreppet men då i en delvis annan betydelse; ¼ mantal delades mellan två bröder och blev då två gårdar om vardera 1/8 mantal.

När Gustav Vasa 1524 vid herremötet i Vadstena beslutade om en allmän jordebok för att effektivera skatteuppbörden, bestämdes det att varje gård skulle Skattläggas i mantal. Mantalet svarade mot olika stor jordyta på olika håll, beroende på bördigheten, tillgång till skog, äng och fiskevatten. Ett mantal skulle ge ”besuttenhet” åt en bonde, vilket innebar att det skulle ge bärgning åt en familj och dessutom räcka till grundskatterna till kronan.

Genom nyodling, utdikning osv kunde en gård utan att öka sin yta öka sin avkastning. Mantalet kunde då räknas upp. Man talar då om förmedlat mantal. På ett och samma hemman kunde det då finnas både ett oförmedlat och ett förmedlat mantal.

Kronan har alltid försökt motverka splittring av jordägandet, främst av skatteskäl. Helst ville man ha hela mantal, men 1684 medgavs klyvning till ¼ mantal, från 1827 tilläts klyvning efter besuttenhetsprövning och efter 1881 rådde fri hemmansklyvning. I extrema fall kunde mantalen splittras till 64-delar, 128-delar och ännu mindre.

Mantalet och skatten fastställdes genom skattläggnings- och jordrannsakningsförrättningar, som verkställdes av kronofogde, häradsskrivare, lantmätare m fl. Protokollen underställdes länsstyrelsens landskontor och Kammarkollegium, i vilkas arkiv protokollen i dag förvaras. Sporadiskt kan de även återfinnas i kronofogdens och häradsskrivarens arkiv, liksom bland lantmäteriets handlingar. Protokollen är mycket innehållsrika och beskriver i detalj en gårds byggnader och ägor.

28 juli 1867 föddes Johan Alfreds bror Klas Oscar. Även han född vid Korpdal.

Den 24 oktober 1868 flyttade Johan Erik och Emma Matilda med sina två barn till Tuvkärr. Också i Årdala sn. Johan Erik arbetade som dräng.

Under tiden vid Tuvkärr föddes Johan Alfred och Klas Oskars syster Gustava Matilda den 21 januari 1871. Hon dog 30 januari 1871.

Den tillbyggda huvudbyggnaden Tufkärr

.                                                                                     

Familjen flyttade vidare den 29 oktober 1872 till Nicolai församling, Oppeby, Slätbro rote.  Oppeby gård ligger idag i Nyköping. I närheten av Oppeby gård ligger ett bostadsområde med samma namn. Vid Oppeby stannade de i tre år för att den 25 oktober 1875 flytta till Svärta sn.

I Svärta bosatte de sig vid Sjösta med Fjunsta 1 ½  mantal frälse fidekomiss. Jag har hittat Sjösa men inte Fjunsta på kartan.

Johan Alfred flyttade från sina föräldrar 1880, då han var 15 år, till ett jobb som dräng vid Uddeby 2 ½ mantal under Sjösa.

Under åren 1886 och 1887 gjorde han sin värnplikt.

Till Östra Hedemora, Ärla kom han som statardräng 1 november 1886.

Det var förmodligen under tiden vid Uddeby han träffade Emma Matilda eftersom de gifte sig 23 januari 1887. Under samma tid som Johan Alfred arbetade vid Uddeby arbetade Emma Matilda vid Sjösa med Fjunsta. Lysning skedde 2, 9 och 16 januari. De vigdes av Kommunister Adjungt KO Larsson. Enligt lysnings och vigselboken var brudgummen närvarande, skriftligt från bruden. Betyg för båda från Pastor Lundqvist. Det måste förmodligen vara lysningen man avser. Johan Alfred var 22 år då han gifte sig med Emma Matilda som var ett år äldre

Då äldste sonen, mormors äldsta bror, Johan Alexander föddes var de inte gifta, men Emma Matilda var trolovad. Jag får förmoda att det var med Johan Alfred hon var trolovad.

Johan Alfred blev torpare vid Torsberg under Hedmora, L:a Nyby Östra Hedmora norra rote.

Sina sista år tillbringade Emma och Johan Alfred vid Erikslund som låg vid Tunavägen i Ärla. Huset är numera rivet och ersatt av ett nytt hus. Men då jag var barn så stod det kvar.

Johan Alfred dog 8 mars 1944, 79 år gammal. Orsaken var ålderdomssvaghet. Förmodligen dog han på sjukhuset eftersom det i dödboken står att han kommer från Eskilstuna. Det står också att han var lägenhetsägare. Jag tolkar det så att han ägde Erikslund.

Emma Matilda Karlsson (Amalia Cicilias mor)

Emma Matilda Karlsson föddes 1 april 1854 i Dunker sn. Familjen bodde vid Wadsbro, Berga rote. Storasyster Christina Charlott föddes 24 juli 1861 och 1 februari 1867 föddes lillasyster Clara Wilhelmina.

Den 2 januari 1869 flyttade de från Dunker till Högtorp, Solberga rote i Gryt sn.

Den 24 oktober 1872 flyttar de till Östra Hedmora, Ärla sn.

Den 1 april 1876 då Emma Matilda var 12 år dör hennes mor Stina Cajsa av vattusot = vätskeansamling i kroppen, vanligen på grund av hjärtsvikt men ibland på grund av njur- och leversjukdom.

Den 1 november 1880, då hon var 16 år, började Emma Matilda arbeta som piga vid Östra Hedmora i Ärla sn.

Från Östra Hedmora flyttade hon till Sjösa med Fjunsta, Svärta sn, den 2 november 1882. Det ser ut som hon arbetade som piga hos skogvaktaren. Det var under den här tiden som Johan Alfred arbetade vid Uddeby, en bit norrut.

Åter till Ärla den 24 oktober 1884. Hon arbetade som mjölkpiga vid Östra Hedmora. 1885 flyttade hon och hennes far, Carl Gustaf, till Stackkärr frälse 1/8 under Hedmora eget bruk. Här födde hon sin första son Johan Alexander. Johan Alfred Johansson som arbetade som dräng vid torp Hedvigsdal under Hedmora erkänner faderskapet.

Johan Alfred erkänner faderskapet i husförhörslängd 1881-1885 i Ärla

Den 1 november 1886 flyttade Emma Matilda tillbaka till Östra Hedmora med sin son och blivande man Johan Alfred.

Samtidigt flyttade Emma Matildas far Carl Gustaf till Lönneberga frälse ¼ mantal brukas under Hedmora.

Emma Matilda gifte sig med Johan Alfred den 23 januari 1887. De fick sex barn:

Johan Alexander 23 augusti 1885

Elna Ingeborg 16 juli 1887

Ester Matilda 12 september 1889

Amalia Cicilia 20 november 1890 – min ana

Emma Alfrida 16 juli 1899

Sven Alfred 8 februari 1903

2 november flyttade hela familjen till Torp Torsberg, där de bodde fram till sin ålderdom. Sina sista år i livet bodde Emma Matilda och Johan Alfred vid Erikslund.

Emma Matilda dog den 8 april 1944, bara en månad efter det att Johan Alfred gått bort. Även hon dör av ålderdomssvaghet.  De fick 57 år tillsammans.

Emma Matilda och Johan Alfred

Upp

Generation III

Johan Erik Eriksson (Johan Alfreds far)

Johan Erik Eriksson som föddes 24 november 1840 kom att bli Johan Alfreds far. Han föddes i Norrtorpstugan, Tisda rote i Bärbo sn.

Fadern var soldat och de bodde vid soldattorp 93 (Norrtorpstugan)

Norrtorpstugan. Den gamla delen till vänster.

Johan Erik bodde vid Norrtorpstugan fram till 1857, då han 17 år gammal flyttade till Udden, Näse, Bärbo och ett arbete som dräng. Han hette då Egel i efternamn (faderns soldatnamn).

1859 flyttade han till Kappstugan, Näse, Bärbo. Han arbetade fortfarande som dräng, men här använde han båda sina efternamn Egel – Eriksson.

Efter Kappstugan flyttade han till Hål, Bärbo 1860, där han också arbetade som dräng.

1861 gjorde han första klass beväring och 1862 andra klass beväring.

20 november 1862 flyttade han till Stora Askugnen, Bärbo. Då hette han bara Eriksson igen.

Från Bärbo flyttade han till Åhn, Årdala sn och Kallvik, 4:e roten den 24 oktober 1863. Han arbetade som dräng på alla ställen.

24 år gammal, den 24 oktober 1864 flyttade han till Korpdal, ¼ mantal under Stäringe, Årdala sn. Där bodde då hans blivande hustru Ulrika Matilda Alexandersson. I husförhörslängden skrivs han som måg och att han arbetade som dagkarl. Förmodligen på Stäringe.

21 oktober 1865 gifte sig Ulrika Matilda och Johan Erik i Årdala. Han var då 25 år gammal och hon 20 år.

Under tiden de bodde vid Korpdal föddes två söner, Joahn Alfred och Claes Oscar.

Redan 1867 flyttade de till Äng, 1 fm ½ mt frälse i sambr med Stäringe. Där bodde de till 27 oktober 1868 då de flyttade till Tufkärr 2 fm 1 ½ mantal frälse till Stäringe.

Till Nyköping, Nicolai och Oppeby, Slätbro rote flyttade familjen 29 oktober 1872.

1873 2 november gick så färden vidare till Sjösa med Fjunsta, 1 ½ mantal fidekomiss, Svärta.

Flyttade 24 oktober 1882 till Tistad, Bärbo sn där han jobbade som ladugårdsdräng.

Han avancerade till ladugårdsfogde vid Tistad innan han dog den 18 december 1888. Enligt läkare så dog han av lungsot vid Nyköpings sjukhus. Han blev 48 år gammal. Ulrika Matilda och Johan Erik Fick 23 år tillsammans.

Ulrika Matilda Alexandersdotter (Johan Alfred mor)

Då Ulrika Matilda föddes, 17 mars 1845, så bodde modern vid L.a Sundby, Forssa. Hon var inte gift så Ulrika Matilda står som oäkta i födelselängden.1846 flyttade de till Soldattorp Ekstugan, Forssa, där bodde hon under tiden hon inte kunde arbeta utan tog hand om Ulrika Matilda. Året efter 1847 flyttade de till Sofielund med Källarö, Forssa sn. Mamman arbetade som piga.

1852 gifte sig Ulrika Matildas mor med Alexander Alexandersson. Hon var då 33 år och han 38. De flyttade till Årdala i samband med vigseln. I Årdala bodde de vid Räfsnäs 1/2 fm 1/3 mt under Stäringe, femte roten. Eftersom Ulrika Matilda fick namnet Alexandersdotter     så utgår jag ifrån att det var Alexander som var fadern, även om de inte var gifta då hon föddes. Men det var först i husförhörslängden 1861-1865 som hon står angiven som deras gemensamma barn. Men helt säker kan man inte vara.

Ulrika Matilda fick fyra syskon:

Från Räfsnäs flyttade familjen till Korpdal 14 mars 1863.

Ulrika Matilda gifte sig med mågen vid Korpdal Johan Erik Eriksson den 21 oktober 1865. Hon var 20 år gammal då de gifte sig.

De fick 3 barn:

Johan Alfred född 22 november 1865 – vår ana

Klas Oskar 28 juli 1876.

Gustava Matilda född 21 januari 1871 och död 30 januari 1871.

Den 18 december 1888 blev Ulrika Matilda änka, 43 år gammal.

Två år senare, den 25 april 1890 fick hon rätt till lysning med änklingen Anders Gustaf Larsson född den 21 oktober 1857 i Bärbo sn. Den 25 maj 1890 gifte de sig. Anders Gustaf medförde en son Ernst Gustaf som föddes 11 september 1888. Anders Gustaf Larsson bodde och arbetade också vid Tistad som jordbruksarbetare för att sedan bli skogsarbetare.

Den 12 oktober 1922 dog Ulrika Matilda av åldersavtyning 77 år gammal.

Carl Gustaf Gustafsson (Emma Matildas far)

Carl Gustaf Gustafsson föddes 14 Mars 1834 i Dunker. Han kom att bli Emma Matildas pappa. Då han föddes bodde familjen vid Stafdahl, Alsnäs rote.

 Redan 1834 flyttade de till Åkers församling, Sörby, Sörby rote, där fadern arbetade som statardräng fram till 1843 då de flyttade tillbaka till Dunker. De bosatte sig vid Röhl storgården och 1853 flyttade Carl Gustaf till ett drängjobb vid Röhlbostugan, frälsetorp under Röhl.

1859 flyttade Carl Gustaf till Nafsta, Södra Skunders rote, där han arbetade som dräng.

26 augusti 1860 gifte sig Carl Gustaf med Christina Catarina Persdotter från Hökärr L:a Malma. Hon kallas Stina Caisa,Stina och/eller Cajsa i husförhörslängderna. Carl Gustaf var 26 år och hon 28 då de gifte sig. I vigsellängden L:a Malma står det ”icke besläktade. Brudens fader död – moder lämnat skriftligt samtycke – ingen anhörig för övrigt angiven – ingen förmyndare”.

1861 till 1865 bodde drängen Carl Gustaf med sin familj vid Wadsbro 2:a mantal frälse i Dunker sn. Där föds;

Christina Charlotta 18610724 och

Emma Matilda 18640401

Familjen flyttar 1865 till Överenhörna sn. Carl Gustaf arbetade som dräng vid Jursta.

Från Överenhörna flyttar familjen tillbaka till Wadsbro i Dunker sn redan 1866.

Huvudbyggnaden Vadsbro

Clara Wilhelmina föds 18670201.

26 oktober 1869 flyttar de till Gryts församling där han arbetar som dräng vid Högtorp, Solberga rote.

1873 flyttar de till Ärla och Östra Hedmora där de bor vid Åkerhult.

Stina Cajsa dog 1 april 1876. De fick bara 16 år tillsammans. Carl Gustaf bor kvar vid Östra Hedmora som änkling. Han anställde en hushållerska som hette Josefina Wilhelmina född 18491210. Hon medför två oäkta barn Clara Wilhelmina18730703 och Carl Gustaf 18750529.

1 november 1885 flyttade han med sin dotter  Emma Matilda till Stackkärr frälse 1/8 mantal under Hedmora, eget bruk. Där bodde han med Emma Matilda och hennes oäkta son Johan Alexander.

1 november 1886 flyttade han till Lönnberga frälse ¼ mantal brukas under Hedmora, där han arbetade som arbetskarl.

1895 flyttade han till torp Torsberg under Hedmora. Där bodde då även Emma Matilda med sin familj.

Carl Gustaf dog 25 september 1916 vid Eskilstuna lasarett. Enl. läkaren N Hellström så dog han av blåskörtelförstoring. Han blev 82 år gammal. Han levde ensam i 40 år efter det Stina Cajsa dött.

Stina Caisa Persdotter (Emma Matildas mor)

Vid Eneby soldattorp, Floda sn föddes Stina Caisa Persdotter den 14 januari 1832.

16 år gammal flyttar hon till ett jobb som piga vid Hultstugan, L:a Mellösa sn.

Från 13 november 1849 arbetade hon som piga vid torp Kyrkgölet under Hellefors, L:a Mellösa.

24 oktober 1850 flyttar hon från L:a Melösa till L:a Malma, Hannäs ¼ mantal frälse, brukas under femte(?) Grinda säteri.

1856 flyttar hon till Hökkärr ¼ mantal frälse under Grinda säteri, Grinda rote. Där arbetar hon som piga fram till 1857 då hon flyttar till gården nr. 19, Malmköpings rote, L:a Malm. Även där arbetade hon som piga.

Hon föder en son, Erik August 6 december 1858. I samband med det bor hon i egen stuga vid gård nr. 1, Kepings rote, L:a Malma. Där bodde hon tillsammans med änkan Anna Maja Andersdotter. Stina Caisa betecknas som husföreståndarinna. Erik August dör 20 december 1858.

Text att läsa i dödboken Lilla Malma 1858. ”Besiktigad av barnmorskan fru Holmberg som försäkrat att han inte vore för-----, utan fått slag, alldenstund endast nedre delen av kroppen fanns blå”.

1859 flyttar hon tillbaka till Hökkärr.

26 augusti 1860 gifter hon sig med Carl Gustaf Gustafsson. I november flyttar hon till Carl Gustaf vid Röhl i Dunker.

Christina Charlotta föds 28 juli 1861.

1862 flyttar familjen till Rökärr frälsetorp för att året efter flytta till Wadsbro, Berga rote i Dunker sn.

Här föds Emma Matilda 1 april 1864 – vår ana.

1865 flyttade familjen till Jursta i Överenhörna sn. Året efter flyttade de tillbaka till Vadsbro i Dunker igen. Redan 1869 flyttar de vidare till Högtorp, Solberga rote i Gryt sn.

Yngsta dottern Clara Wilhelmina föddes 1 februari 1867 och dog redan 1879 av Engelska sjukan.

24 oktober 1872 flyttar familjen till Ärla sn. Till Åkerhult, Östra Hedmora.

Stina Caisa Persdotter dog 1 april 1876 av vattsot. Hon blev 44 år, 2 månader och 17 dagar gammal.

Upp

Generation IV

Erik Egel (Johan Erik Erikssons far)

Erik Andersson föddes i Bärbo sn.  den 14 september 1816. Familjen bodde då vid Östra Askugnen. Familjen bestod av morfar, bonden Erik Danielsson, mormor Stina, mor Maria, far och måg Anders, Marias oäkta dotter Maja Stina och Erik.

Den 14 mars 1818 flyttade hela familjen till Tuna sn, Staffanstorp, 5:e roten.

Eriks far Anders dör 35 år gammal 26 maj 1819. Dödsorsak svullnad. Är förmodligen det som kallades vattusot = vattensvullnad.

Erik var 3 år då han far Anders dog.

1821 flyttade mormor och morfar och de två barnbarnen till Bergshammar sn. Eriks mor Maria gifte sig den 26 december 1821 med Jan Olofsson född i 1779 i Stigtomta. Hon lämnar sina barn hos mormor och morfar. Då var Erik bara 5 år gammal.

I Bergshammar bosatte de sig vid Blacksta by, Nedergården nr 2, Andra eller Blacksta rote.

Från Bergshammar flyttar de till Tuna 1824. Hagersta1/16, 2:a roten blir deras hem.

Mormor Stina dog 6 december 1825 av colique. Jag har ingen förklaring vad det kan betyda, mer än min egen gissning – kolik. Stina blev 62 år, 2 månader och 16 dagar. Erik som nu var 9 år hade förlorat både far, mor och mormor.

Morfar Erik gifter om sig den 14 september 1828 med Anna Maria Andersdotter.

14 år gammal 1830 flyttade Erik till Nicolai församling, Nyköping där han jobbade som dräng vid Åhlsta. Som idag inte finn, men har legat i närheten av Skavsta flygplats.

Husförhörslängd 1831-1835 Nicolai står att han var ”stursk och svår mot fina medtjänare”.

Vid Åhlsta blev han kvar bara ett år. Han flyttade tillbaka till Tuna 1831 där han jobbar som dräng vid Svalsta östergård, 3:e roten.

Redan 1832 flyttar han vidare till Tunaberg församling och Frankhyttan, JH rote. Här står han benämnd som tjänstegosse.

Tillbaka till Tuna sn flyttade han 1833 till Brotorp, 5:e roten. Här står i husförhörslängden att ”han inte får ta nattvarden förrän han fått bättre kunskap? Eric Egel läser försvarligt så det kan inte vara därför han inte får ta nattvarden.

Husförhörslängd 1831-1836 Tuna

Stigtomta blir nästa hemvist för Erik. 1834 jobbar han vid Björka frälsegård, Björka rote.

Här står det i husförhörslängden att han glömt katekesen. Vid Björka var han kvar till 1836 då han antog krigstjänst i Bärbo.

Soldattorpet han tilldelas i Bärbo blev Norrtorpstugan och han tilldelades soldatnamnet Egel.

1839 flyttade änkan Anna Stina Persdotter och hennes dotter Josephina in i Norrtorpstugan. Den 20 april 1840 gifte sig Erik och Anna Stina. Han var 24 år och hon 35.

Den 24 november 1840 föddes Johan Erik.

1859 den 31 juli dog Anna Stina. Erik fick 19 år tillsammans med Anna Stina.

1860 flyttar pigan Carolina Charlotta Nyqvist in till Norrtorpstugan. 18610131 föder hon en oäkta son.

30 mars 1862 gifter sig Erik med Carolina Charlotta.

Dottern Carolina Josephina föddes 19 december 1863.

1863 begärde Erik avsked från det militära. I soldatlängden Strängnäs kan man läsa att han anställdes 21 september 1835 och att hans namn skrevs Eigill. Vidare kan man läsa ” 5.9 vid GTM K.t Långh. 1851 Carlsborg Andersson GM. 63 beg of avsked f sjuklighet enl. Ibel (eller obol) anmärkning t ub p exp. Tjänat väl. Gift 1840 med änkan Anna Stina Pehrsdotter, Norrtorpstugan ut. 1866”.

Erik är gradialist, vilket betyder att han var berättigad till en viss pension.

25 juli 1866 föds sonen Claes Edvard.

1864 flyttade familjen till Egla nr 1,2,3 21/8 frälse under Tistad, Tistad rote. Erik var nu inhysing.

I soldatlängden står att han lämnade Norrtorpstugan 1866 men i husförhörslängden står det 1864. Jag tror att husförhörslängden är rätt.

24 oktober 1874 flyttar de till Åkra nr 1,2,3 o 4 2 7/8 mtl under Tistad, Tistad rote. Erik är nu statardräng. De flyttade till Listorp 1894, där de bodde till dess Erik dog den 24 april 1902 av lunginflammation, 86 år gammal.

Utdrag ur häftet ”En soldats hälsa” tryckt 1761, men kraven hade gällt långt dessförinnan.

Anställning av en soldat

Rotemästare som var ansvarig för att roten satte upp en soldat, hade att söka reda på en lämplig och villig person. Denne presenterades för kompanichefen, som bedömde den föreslagne. Blev han godkänd antogs han såsom rekryt. Soldat blev han först efter kommande generalmönstring. För att blir antagen som rekryt ställdes vissa krav:

”En tillkommande Soldat bör vara långsamt upskuten eller utväct, 25 år gammal, ha bredt och stort bröst, smalt underlif, ingalunda fet, men kjöttfull, med fasta och grovhåriga lår och ben, långsam lätt och jämn samt nästan omärklig anderdräkt, lång syn, god hörsel, stora ådror, hårda öpningar och svårt att svettas, god matlust och kännbar matsmältning, samt en jämnhet eller viss art långsamhet i sin kropps rörelser.

Den tjänar ej til Soldat, som har löst hull, är mager, torr, blek eller svart, ty han kan ej äta braf, tol och ingen kjöld, samt är merendels krämpig af Gyllenåder. Vidare tjänar ej den som är hastigt upskuten, har smalt bröst och lösa öpningar, ty sådant ger tillkänna en sju och svar gropps bygnad. Vidare bör ingen, som ej är utväxt, bli tjänstgörande Soldat, ty han kan ej äta mer, än en utväxt, som han dock har nödig, men måste undergå lika arbete, följaktligen går des machine förlorad. Ytterligare bör han ej ha utfallande ändtarm, bråk, blodspotning eller svindel, fallande sot eller rylen, ecke eller sura ben, eller förr afbrutna och sårade lemmar, ty en rätt utöfning af tjensten, fordrar i fält hvar lem i sin största färdighet ochspänning. Den del som häruti brister, blir straxt värkfull, svullnad och gjör karlen oförmögen till tjenst.”

Anna Stina Pehrsdotter (Johan Erik Erikssons mor)

Då Anna Stina Pehrsdotter föddes den 8 september 1805 så bodde familjen vid Totorp, Walinge rote i Stigtomta sn. Där bodde familjen kvar då Anna Stina flyttade hemifrån 1824, 19 år gammal, för att börja arbeta som piga vid Goglunda, Bårsta rote, även det i Stigtomta.

Hon blev kvar vid Goglunda till 1829 då hon flyttade till Lilla Fäbro, Bogsta ägor, Bondby rote. 1831 och 1832 var hon piga vid Fyrsjö, Sensta rote.

15 september 1832 lyste det första gången för drängen Pehr Abrahamsson i Önnersta och pigan i Fyrsjö Anna Stina Pehrsdotter vilkens fader förre hemmansägaren Petter Olofsson i Thortorp själv närvarande avgav giftemannabifall. v igdes den 21 oktober 1832 av komminister Andersson kan man läsa i vigsellängden.

Anna Stina var 27 år gammal då hon gifte sig med Pehr Abrahamsson.

I samband med vigseln flyttar hon till Önnersta, Stigtomta sn.

Första dottern Anna Charlotta föddes 13 december 1833 och dog av slag 29 november 1836 bara 2 år 11 månader gammal.

Slag = hjärnblödning eller hjärtslag enligt boken Släktforska steg för steg.

6 år efter vigseln dog Pehr Abrahamsson den 19 mars 1838 av wattsot = vattensvullnad. Han begravdes 25 mars och blev 36 år, 5 månader.

Två månader senare den 5 maj 1838 föddes den andra dottern Josephina och döptes den 6 maj.

Till Bärbo och Norrtorpstugan flyttade Anna Stina och Josephina 1839. Erik Egel och Anna Stina Pehrsdotter vigdes den 20 april 1840. Anna Stina var då änka, nybliven mamma och 35 år. Erik var bara 24 år.

Deras gemensamma barn, sonen Johan Erik föddes 24 november 1840. – vår ana

I Norrtorpstugan bodde familjen hela tiden till dess att Anna Stina dog den 31 juli 1859. Någon dödsorsak finns inte angiven i dödlängden. Hon blev 53 år, 10 månader och 23 dagar.

Alexander Alexandersson (Ulrika Matilda Alexandersdotters far)

Alexander Alexandersson föddes den 11 juni 1814, bara några månader efter det att hans far dött.

Familjen bodde vid Eklund, Flen. Men så fort Alexander fötts så flyttade de till Grindstugan.

1817 flyttade han med sin mor till Forssa församling där hon gifte sig med Olof Olsson, brukare vid L:a Sundby. Alexander var då 3 år gammal.

Dagens lilla Sundby

1845 bodde och arbetade han vid L:a Sundby (hos Per Carlsson) som dräng. Det fanns två ägare till L:a Sundby, varav Per Carlsson var en.

Frälsegården Lilla Sundby

Oförme 1 MTL – Förm ½ MTL

Lyder under Malstanäs

Så står det för båda brukarna av L:a Sundby, Carl och Per.

Alexander flyttade 1847 till Sätra i Forssa sn för att 1848 flytta tillbaka till L:a Sunby.

Husförhörslängd 1845-1849 Forssa. Det står: Flyttat till…….utan att uttaga……………och återkom den 24 oktober……..

Den 8 mars 1852 gifte han sig med Maria Wilhelmina. Han var 38 år gammal och hon 33 år. Samma år flyttade de till Räfsnäs ½ fm 1/3 mantal frälse under Stäringe, 5:e roten där Alexander tog över som brukare.

De fick fem barn::

Ulrika Matilda som föddes oäkta. Förmodligen Alexanders dotter. – vår ana

Korpdal

Maria Wilhelmina dog av lunginflammation den 15 juni 1869. De fick 17 år tillsammans.

Alexander bodde kvar vid gården med sina barn fram till sin död 1895. De sista åren var han inhysing då äldste sonen Alexander Wilhelm tog över gården som brukare. Alexander levde ensam i 26 år efter att Maria Wilhelmina dött.

Den aktuella sidan i dödboken saknas så jag kan inte ange vare sig exakt dödsdag eller dödsorsak. Men han blev 81 år gammal.

Maria Wilhelmina Olsdotter (Ulrika Matilda Alexandersdotters mor)

14 mars 1819 föddes Maria Wilhelmina i Vadsbro. Familjen bodde Lagmansö. Hon var tvilling till brodern Gustaf Wilhelm.

Maria Wilhelmina hade bland annat två baroner och en friherrinna som faddrar vid dopet.

Alla syskonen har ”fina” faddrar. Kan kanske bero på tradition, eftersom man i födelselängden ofta ser dessa personer som dopvittnen till gårdens nyfödda barn.

Fadern dör 1826, och övriga familjen bor kvar vid Lagmansö.  Men som 14- åring 1833 kommer Maria Wilhelmina som tjänsteflicka till Ellmora i Vadsbro sn. 1835 flyttar hon till Ängtorp, Ellmora rote i Vadsbro.1838 flyttade hon till Sättra i Forssa sn.

Då hon flyttade till Forssa så står det i flyttlängden att hon är ärlig och ledig, Det står också att hon läser med berömlig kunskap.

I Forssa arbetade hon vid Sättra frälse och frälsegården Öster Forss innan hon kom till L:a Sundby som brukades av Alexanders styvfar Olof Olsson.

26 – åriga Maria födde en dotter Ulrika Matilda. I samband med detta så flyttade hon till soldattorp nr. 453 Ekstugan.

De flyttade vidare 1847 till Sofielund, Södra roten, fortfarande i Forssa, där hon avancerade till husföreståndarinna innan hon 14 mars 1852 flyttade till Årdala sn. tillsammans med sin nyblivna man Alexander och dottern Ulrika Matilda. De vigdes 22 februari i Forssa.

I flyttlängden står det att Ulrika Matilda börjat läsa. Om Alexander tycker jag det står enfaldigkunskap. Om Maria Wilhelmina står ” enligt hitförda betyg berömlig......... kunskap.

I Årdala flyttar de till Räfsnäs ½ fm 1/3 mt under Stäringe, femte roten där Alexander tar över som brukare.

De fick fem barn:

Ulrika Matilda som föddes 17 mars 1845 – vår ana

Alexander Wilhelm föddes 27 november 1853

Claes Erik föddes 28 oktober 1855

Alexandra Amalia föddes 5 februari 1858

Carl Albert den 25 mars 1861.

14 mars 1863 flyttar familjen till Korpdal ¼ mt frälse under Stäringe.

Maria Wilhelmina dör av lunginflammation den 15 juni 1869. Hon blev 50 år gammal.

Gustaf Olsson (Carl Gustaf Gustafssons far)

Född vid Ökna, Dunker den 23 januari 1799 men i alla kommande husförhörslängderna står det 30 januari. Hans mor var änka sedan länge varför han är ett oäkta sladdbarn.

Då han var 15 år gammal 1814 flyttade han från mor och Björntorp till Berga nr 1 eller 2 för att 1815 flytta vidare till Gropstugan eller Grindstugan. Han finns inte med vid någon av stugorna i husförhörslängden.

Det blir en rörig tid för Gustaf. 1817 till 1822 jobbar han som dräng vid Slaggölskvarn för att flytta vidare till Slaggölet.

1823 flyttar han till Helgesta sn. där han jobbar vid Sörby, Frändsta rote fram till 1826 då han flyttar till Ulfsund, Uddberga rote.

1827 flyttar han till Gryts sn. där han jobbar som dräng vid Bärga, Hässelby rote. Redan 1827 flyttat han till ett nytt drängjobb vid Hässelby, Hässelby rote. Där jobbar också hans blivande hustru Ingrid.

I flyttlängden från Helgesta står att han är till äktenskap ledig och att han i uppförande är ärlig.

Vigd vid Ingrid Ljung den 22 september 1833 i Gryt. Gustaf var då 34 år gammal.  I oktober samma år flyttade de från Gryt och bosatte sig vid Stafdal, Ahlsnäs rote, Dunker sn.

De får sex barn. Fem pojkar och en flicka.

1834 flyttar de till Åker sn, Sörby 4 mantal skatte, Sörby rote. Där är Gustaf statardräng.

Sonen Johan August föds1835 och dör 1836. I födelselängden står att familjen bor vid Skåfa. Det måste vara torpets namn under Sörby.

1834 flyttar de tillbaka till Dunker där de bosätter sig vid Röhl storgård, Röhls rote.

Ingrid och Gustaf blir kvar på Röhl ända fram till dess Ingrid dör. 1866 står det att de är befriade. Förmodligen behöver de inte arbeta mer, men får bo kvar. De fick 40 år tillsammans.

Den äldsta huvudbyggnaden på Röhl

Ingrid dör 28 december 1873.  Gustaf flyttar till fattighuset där han dör, 76 år gammal,  25 november 1875 av ålderdom.

Ingrid Ljung (Carl Gustaf Gustafssons mor)

Ingrid Ljung föddes i Västra Vingåker 24 februari 1811. Familjen flyttade till Dunker sn. samma år så Ingrid är uppväxt vid Löthstugan, Alsnäs rote. Löthstugan var ett soldattorp där Ingrid bodde fram till 1827 då hon, 16 år gammal, flyttade till Gryts sn. där hon jobbade som piga vid Hässelby, Hässelby rote.

 Från Gryt flyttade hon förmodligen redan före 1828 till Dillnäs sn. där hon jobbade vid Dillnäsby fram till 24 oktober 1831 då hon flyttade tillbaka till Gryt och Hässelby. Där arbetade då även hennes blivande man Gustaf.

Lysning togs ut den 22 september 1833 och de vigdes 3 november. I vigselboken kan man läsa”Närvarande å Brudens vägnar hennes husbonde Anders Andersson i Hässelby. Dessutom skriftlig tillåtelse fr hennes moder Soldatänkan Stina fr Alsnäs soldattorp i Dunker.” Gustaf var 34 år och Ingrid 22 år gammal.

De sex barnen;

Carl Gustaf född 18340314 i Dunker – vår ana

Johan August född 18351228 i Åker, död 18360118

Sophia Albertina född 18370402 i Åker, död 18560107

Franz Wilhelm född 18400825 i Åker

Eric Alfred född 18440221 i Dunker

Per Fredric född 18480926 i Dunker

Hon följer Gustaf genom livet till dess hon dör 28 december 1873, 62 år 10 månader och 4 dagar. Enligt husförhörslängden så var hon Wattusjuk i 2,5 år.

Petter Tider (Stina Caisas Persdotters far)

Petter Tiderman som han hette innan han blev soldat tillhörde den stora smedsläkten Tiderman. En släkt med en hel del mästare och familjemedlemmar på nästan alla bruk i Örebro län i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

Föddes i Hällestad, Ösergötland den 6 april 1810. Då han föddes bodde familjen vid Bergstop. De flyttade sedan till Transhals, Nygårds ägor, för att sedan flytta vidare till Nils Hanssons i Jägerstorps ägor. Där de bodde 1821. 1822 flyttade de till Nygård, fortfarande i Hällestad.

1823 flyttade Petter till Långviken, Hårketorps ägor.

1825 och 1826 jobbade Petter som dräng vid Kronäng för att 1827 jobba som dräng vid

Brystorp. Samma år jobbade han också som dräng vid Ruggestorp fram till dess han flyttade till Floda sn. i Södermanland 1828. Han börjar med att jobba som dräng vid Härrbråten, Nästorps rote.

1829 vidare till Åkersätter, Hissjö rote.

 1830 blev han soldat och flyttade till Eneby soldattorp, Kyrkroten.

Den 10 april 1831 vigs han i Floda med Cathrina Jansdotter.

1832 till 1842 föds 5 barn.

I soldatlängden står att han anställdes som soldat 23 september 1830 och att han var 172 cm lång. Man kan vidare läsa att han fått avsked (HM) 21/6 1848. Följande text finns angiven i soldatregistret ”1,72 GM – 42 sjuk å roten enligt attest. GM 48 Begär att få för sjuklighet avsked. Tjänat väl.”

Det står också ”att soldaten Per Tiders, för en hastigt påkommen och svår sjukdom, är för närvarande urståndsatt att gående eller åkande kunna infinna sig på mötesplatsen i Malmköping; men är i behov av snar läkarvård, det varder härmed intygat av

Floda den 11 juni 1842

Gustaf Lindell, Vice Pastor”

Dottern Stina Caisa flyttar till Mellösa och övriga familjen till Stormstugan, Kyrkroten 1849.

Petter Tider blev 42 år gammal. Han dog av lungsot 28 juni 1852.

Cathrina Jansdotter (Stina Caisa Persdotters mor)

1803 i Stora Malm föds Cathrina den 12 juli. Familjen bor vid Davidstorp då hon föds. De flyttar till Floda 1805 där de bosätter sig vid Brostugan, Nästorps rote.

Cathrina flyttade 1823 till Östra Vingåker och ett jobb som piga vid gården Amsterdam. Hon blev kvar där till 1824 då hon flyttar tillbaka till Floda och ett nytt pigjobb vid Skårtorp, Hissjö rote. Vid Skårtorp blev hon kvar till 1827 då hon flyttade till Nysätter för att 1830 flytta till Eneby soldattorp och sin blivande man.

Den första dottern, Stina Caisa föds 14 januari 1832 – vår ana

Sonen Jan Peter föds 23 april 1833.

Anders Gustaf föds 24 april 1835.

Ulla Lotta föds 12 mars 1838.

Jan Peter dör 9 september 1838 i rödsot= dysenteri enligt boken Släktforska steg för steg.

Anna Lovisa föds 29 mars 1842.

1848 flyttar Stina Cajsa till Lilla Mellösa.

Anders Gustaf dör 11 april 1850 av wattusot= vattensvullnad enligt boken Släktforska steg för steg.

Anna Lovisa dör 29 mars 1858 förmodligen också av wattusot. I husförhörslängden står att Anna Lovisa läser klent.

1849 flyttade familjen till Stormstugan då Petter inte längre var soldat.

Cathrina bor kvar då Petter dött. I husförhörslängderna 1856 och framåt står det ” Pl. Fs. Olovlig brännvinsförsäljning.” Jag har tyvärr ännu inte hittat straffet för brännvinsförsäljningen i domboken.

Cathrina dog 27 november 1866. Hon dog av bröstlidande 92 år 4 månader och 13 dagar gammal.

Upp

Generation V

Anders Nilsson (Erik Egels far)

Soldaten Erik Egels far Anders föddes i Lid sn den 2 augusti 1784. Familjen bodde då vid Hult.

1786 flyttade familjen till Runtuna sn och Stångstugan.

I Runtuna arbetade Anders som dräng vid Vestberga storgård 1807 och vid Östberga nedergård 1811. Samma år flyttade han till Ludgo sn och ett jobb som dräng vid Varlundskvarn.

1812 flyttde han till Nyköping Helgona församling där han jobbar som dräng vid Hagnesta.

1815 flyttde han vidare till Bärbo sn och ett jobb vid Tistad innan han gifter sig med Maria Ersdotter och flyttade till Stora Askugnen 1815. Där bodde han sedan med svärföräldrar och Maria till 1819 då de flyttade till Tuna sn. där Anders dör.

Lida kyrka uppfördes på 1200-talet

Han blev bara 35 år eftersom han dog av svullnad den 26 maj 1819.

Maria Ersdotter (Erik Egels mor)

Föddes i S:t Nicolai församling, Nyköping den 16 juni 1791. I husförhörslängderna står det att hon är född den 4 juni, vilket är felaktigt.

1811 flyttade familjen till Bärbo sn. och Östra Askugnen.

Maria hade en oäkta dotter Maja Stina född i Nicolai 18110213.

Maria fanns med i husförhörslängden i Tuna då hennes man Anders dör. Vart hon tar vägen har jag inte kunnat utröna. Men den 26 december 1821 gifter hon om sig med Jan Olofsson född 1779 i Stigtomta.

1852 den 23 maj dog Maria vid Waxhällastugan i Stigtomta. Ingen dödsorsak angiven.

Lars Peter Olofsson (Anna Stina Persdotters far)

Enligt husförhörslängden skall han ha kommit till världen 1770 i Nikolai församling, Nyköping. Den enda Lars Peter som föddes där och hade en far som hette Olof föddes den 1 augusti det året.

Jag har inte lyckats hitta honom förrän 1795 i Stigtomta. Om det är samma person är omöjligt att säga.

 Det är dessutom svårt att följa Lars Peter i husförhörslängderna eftersom han heter olika hela tiden. Ibland Lars Peter och ibland bara Per, någon gång Johan. På 1700-talet så skrev de mycket sällan födelsedatum, bara årtalet då personen var född och ibland bara namnet.

Han var måg vid Totorp, Stigtomta sn redan 1795. 3 november 1795 vigdes han med Anna Jansdotter i Stigtomta.

De får åtta barn tillsammans.

I dödboken står att förre bonden Per Olsson blir 67 år gammal. Han dör av slag 31 augusti 1837.

Totorp (Tortorp) drevs vidare av sonen Erik.

Anna Jansdotter (Anna Stina Persdotters mor)

Då Anna föddes den 27 november 1775 bodde familjen vid Åsby, Stigtomta sn.

1783 ser det ut som de flyttat till Tortorp. 1795 vigdes Anna och Lars Peter. De bodde kvar tillsammans med Annas föräldrar vid Tortorp, som de tog över driften av 1801.

Barnen, alla födda vid Tortorp i Stigtomta sn:

Eric född 17960730 – döv eller dålig hörsel. Det står olika i husförhörslängderna.

Peter född 17991014 – Byter efternamn till Ekström.

Anders 180224 – dog 18040110 av slag

Olof 18021024 – dog 18040310 av slag

Anna Stina – vår ana

Brita Maria 18130703

Anders 18130703

Greta Kajsa 18160717

15 augusti 1848 dör Anna av wattusot, 73 år gammal. Hon bodde kvar vid Tortorp hela sitt liv.

Alexander Källström (Alexander Alexanderssons far)

Han är född den 19 augusti 1785 vid Hässelängen i Forssa sn. Hans mamma var bara 17 år då Alexanders föddes. Ingen fader angiven.

Födelsebok 1785 Forssa

Efter hjälp med läsningen kan också jag se att det står Pigan Margareta Källberg, 17 år och att hon bor vid Hässelängen. 1786 vigdes Margareta och Erik Kjellström. Om det är han som är Alexanders far kan man inte veta, men eftersom inget annat går att konstatera så utgår jag ifrån det. De bodde i alla fall vid Hässelängen tillsammans med hennes föräldrar och syskon fram till 1789 då de flyttade till Stafsjöstugan, också i Forssa sn.

1806 flyttade Alexander till Flen och Flensby.1808 vigdes han med Catharina Pärsdotter i Flen. Flyttade till Eklund där han arbetade som skräddare och fick två barn.

Skräddaren Alexander dog 16 mars 1814 av lungsot, bara 29 år gammal.  Han dog ett par månader innan sonen Alexander föddes.

Catharina Pärsdotter (Alexander Alexanderssons mor)

I Sköldinge sn. föddes Catharina den 2 mars 1781. Familjen bodde då vid Sörtorp.

Familjen flyttade till Äpplet i Flen 1785. 1798 flyttar de till Stafåsen.

Catharina flyttade till Eklund 1808, gifter sig med Alexander och får två barn.

Anna Catharina (Cajsa) född 180510

Alexander född 18140611 – vår ana.

Chatarinas far flyttade med henne till Eklund 1808. Han är då änkling.

Skräddaren Alexander Källström dog 16 mars 1814, tre månader innan hans son Alexander föddes.

 Catharina, hennes far och de två barnen flyttar till Grindstugan, Flen då Alexander dör.

 Den 26 december 1817 gifte Catharina om sig med Olof Olsson, född 1791,  i Forssa sn. De bodde vid L:a Sundby, Forssa fram till dess deras gemensamma son Olof, född 1818, tog över gården. Någon gång mellan 1856 – 1860, då de blev inhysingar på gården.

1864 dog Olof och sonen och hans familj flyttar till Kulltorp. Catarina flyttade till L:a Sundby nr två, där hon blev inhysing och befriad. Hon led då av bråck och ålderdom. Hon vistades mycket hos sin son vid Kulltorp.

Då Catharina dog den 14 juni 1872 hade hon hunnit bli 91 år gammal.

Olof Andersson (Maria Wilhelmina Olsdotters far)

I Ängstugan, Bettna sn föddes 6 juni1792 föddes Olof.

1808 flyttar han till Vadsbro sn och ett jobb som trädgårdsmästardräng hos trädgårdsmästaren Anders Lindgren vid Lagmansö.

1810 flyttade han till Kämbol i Lerbo sn som dräng. Han kom då från Bettna vilket tyder på att han flyttat tillbaka till Bettna, men jag har inte kunnat hitta honom i husförhörslängden. Han blev beväringssoldat 1814 och 1815 flyttade han som beväringssoldat till St. Sundstugan och samma år (1815) till Wärmstugan också i Lerbo sn.

1818 flyttade han från Lerbo till Vadsbro sn. Han blev rättare vid Lagmansö.

Han vigdes i Vadsbro med Maria Olsdotter den 26 juni 1818.

Fick sex barn tillsammans med Maria Olsdotter.

Olof blir 34 år. Han dör 30 mars 1826 av lungsot.

Maria Olsdotter (Maria Wilhelmina Olsdotters mor)

Vid St. Sundstugan, Lerbo sn. föddes den 20 maj 1792 Maria Olsdotter.

4 oktober 1809 flyttade hon till Boxholmen i Lerbo sn.

Mellan 1813 och 1815 bodde hon i Bettna sn.  Men jag har inte hittat var.

Hon fick sex barn tillsammans med Olof Andersson:

Gustaf Wilhelm född 18191009

Maria Wilhelmina 18191009 – vår ana

Beata Matilda 18220403 – dog 18220619 av kikhosta

Johanna 18220403 – dog 18230305 av okänd sjukdom

Mathilda Gustafva 18240225

Ulrica Sofia 18260702

Alla barnen är födda vid Lagmansö i Vadsbro.

Då Olof Andersson dog fick Maria bo kvar vid Lagmansö. 1839 flyttar hon och yngsta dottern Ulrica Sofia till Sköldinge sn där de bosatte sig vid Jansbord nybygge. Där bodde Maria till dess hon dog den 20 mars 1842 av febersjuka.

Olof Ahlman (Gustaf Olssons far)

I födelselängden stå att Gustaf far är Olof Ahlman. Det finns bara en med det namnet i Dunker och han var soldat, gift och hade fyra barn med sin hustru. Enligt uppgift skall han ha dött 1809 som så många andra soldater.

Ingeborg Jansdotter (Gustaf Olssons mor)

Ingeborg föddes den 10 februari 1758 vid Ramsbäcks soldattorp i Floda sn.

I husförhörslängden 1767-1776 hittar jag familjen i Lilla Mellösa. Det ser ut som de flyttar en hel de i Lilla Mellösa. Men den 17 april 1775 flyttar Ingeborg till Hult i Lilla Malma.  Den 2 oktober 1779 gifte hon sig med soldaten Erik Dunder. Hon var då piga vid Hårdtorp, Lilla Malma. Bröllopsgåvan var 4 lod silver och 1….. koppar. Samma år som de gifte sig så flyttade de till Dunker sn. och Dunkerstugan.

De fick fem barn:

Catharina 1780

Eric född 1782

Anna Lotta född 17840214

Brita född 17851104

Carl född 17871105

Eric Dunder som var 170 cm lång, dog i Finland 29 år gammal den 13 juli 1788. Finska kriget pågick 1788-1790.

Som vanligt fick inte änkan bo kvar i soldattorpet efter mannens död. Ingeborg och barnen blev 1790 överförda till Ökna i Dunker sn. Anna Lotta och Brita blev tydligen bortlämnade för det står i husförhörslängden att de flyttar åter till övriga familjen. Anna Lotta från Näs 1795 och Brita från Gryt 1800.

Den 23 januari 1799 fick Ingeborg en oäkta son – Gustaf – vår ana.

1816 bodde hon vid Björstorp, Dunker sn. Hon var fattighjon och åtnjöt understöd.

Hon dog av ålderdom då hon var 68 år den 15 april 1825.

Matts Ersson Ljung (Ingrid Ljungs far)

I Hällefors, Örebro län föddes Matts den 19 februari 1781. Familjen bodde vid södra Torpen nr 4 i Hällefors då Mats föddes. Där bodde han kvar hela tiden han var kvar i Hällefors. Den11november 1804 gifte han sig med Stina Landmark. Lysning skedde 30/9, 7/10 och 14/10. Det står i vigsellängden” Brudens giftoman är Brukspatron Per Wallmo vid Gustafström”. Gustafströms bruk låg i Gåsborn sn. Då de gifte sig var Matts dräng vid södra torpen och Stina piga vid kyrkan.

De bodde kvar vid södra torpen fram till 1809 då de flyttade till V Vingåker där Matts var vargeringsoldat. Vargeringsoldat betyder reservsoldat. I V Vingåker hette han Wall. Var de bodde har jag ännu inte kunnat lista ut.

1811 upphör systemet med vargeringsoldater och familjen flyttar till Dunker sn där Matts blir soldat och erhåller namnet Ljung. I soldatregistret heter han Mathias Ljung medan han i husförhörslängden heter Matts Ersson Ljung. De bodde vid Löthstugan, soldattorp nr 434, Ahlsnäs rote.

Han och hustrun Stina får fem barn.

Han dör den 22 juni 1833 av Wattusot. Han blev 52 år gammal.

Stina Landmark (Ingrid Ljungs mor)

Stina föddes i Gåsborn sn, Värmlands län den 4 april 1783. Hennes båda föräldrar gick bort då Stina var 9 år gammal. Syskonen skingrades och vart Stina tog vägen har jag inte kunnat finna. Men hon var kvar i Gåsborn för i maj 1800 började förhören med dem som skulle ta nattvarden. Det ser ut som om hon då bor i ……åsen.

Hon flyttade till Hällefors 1802.

Matts och Stinas barn:

Anna Stina född 18060220 i Hällefors

Ingrid född 18110224 i V Vingåker – vår ana

Olof född 18151026 i Dunker

Maja Lotta född 18221129 i Dunker

Johan Petter född 18270415 Dunker

Efter Matts död 1839 så bodde hon med Johan Petter vid Kullastugan, Ahlsnäs rote. Hon är utfattig. Sin sista tid i livet tillbringar hon i Kärnbo. Dottern Maja Lotta bodde då i Mariefred, Kärnbo församling.

Den 29/1 1858 dör hon 75 år gammal. Ingen dödsorsak angiven.

Reinhold Tiderman (Petter Tiders far)

Är förmodligen född 1779 i Nysund församling, Närke/Värmland. Någon födelselängd för början av 1779 finns inte, vilket gör att det inte går att bevisa.

Familjen skall ha bott vid Öhlsbo bruk, Nysund sn.  mellan 1784 och 1785.

1786 till 1791 så bodde familjen vid Medskog kronohemman. 1793 då Reinhold var 14 år gammal flyttade han till Gryts övre bruk i Bo sn. 1797 flyttade han till Medskog i Kvistbro, där hans föräldrar bodde. Men 1798 finns han vid Röfors bruk i Ramundeboda. 1799 flyttade han till Kvistbro och Svartå nedre bruk. Han var koldräng vid Svartå.  1800 flyttar han tillbaka till Medskog i Kvistbro. Fadern dör och Reinhold stannar hemma hos sin mor till 1804 då han flyttar till Kvistrbo igen. Det är i husförhörslängden 1803-1808 det för första gången står att han är ofärdig. I Kvistbro var han dräng vid Svartå mellan bruk.

1806 flyttar han till Hällestad i Östergötlands län och blev smeddräng vid Svartebohammar.

1807 bodde han Ruggestorp.

Han vigs vid Stina Månsdotter 1808 i Hällestad. I samband med detta så blir han inhysing vid Brystorp.

I husförhörslängden 1810-1814 Hällestad står det att Reinhold är ofärdig.

Då Petter föds bor de vid Transhalsen, Nygårds ägor.

De flyttar mycket och det är svårt att få en tydlig bild hur de flyttat, men så här tycker jag det ser ut.

1821 Nils Hanssons i Jägerstorps ägor.

1822 Nygård (ev. samma ställe som ovan)

1825-1826 Kronängen där Petter arbetar som dräng.

1827-1828 Brystorp där Petter också arbetar som dräng.

1828 Gögelstorp - Petter flyttar till Floda.

1830-1831 Brystorp, Västra mellangården som inhysingar

1831 Jägerstorp där dottern Maja Stina jobbar som piga.

Reinhold och Stina bor vid Häggdalen, Jägertorps ägor – inhyses, avdrag

1833 flyttar de till Borgs ägor som inhysingar, avdrag. Där bor de till Stina dör 1836 och Reinhold den 12 juli 1840 av lungsot 61 år gammal.

Jag tycker det ser ut som om förre smeden Reinhold Tiderman blev så ofärdig att han inte kunde arbeta som smed eller smeddräng. Däremot står det på något ställe att han var hudavdragare. Det ser ut som hustru och barn fått arbeta. De bor på samma ställen som först Petter och sedan Maja Stina arbetar.

Stina Månsdotter (Petter Tiders mor)

Hette egentligen Catharina, föddes den 7 juni 1776 i Hällestads sn, Östergötlands län. Då hon föddes bodde familjen vid Skördstorp, Boda

.

Jag hittar inte Stina förrän 1793 då hon jobbar som piga vid Borggårds säteri. Hon skall ha flyttat till Boda 1794, men där kan jag inte finna henne.

1796 jobbade hon som piga vid Kyrkobyn.

Innan Stina gifte sig med Reinhold jobbade hon som piga vid Brystorp. Det står noterat ” på annat ställe i byn” i husförhörslängden. Vad det betyder vet jag inte.

I vigsellängden kan man läsa följand: ”Brudgum. Dräng vistandes i Brystorp. Bruden tjänande såsom piga därstädes. Brudens broder Drängen Petter Månsson i Sätra och Förmyndaren och Farbrodern Anders Carlsson på Nålbergs ägor samtycker, lysning den 21 november samt 4 och 11 december, vigsel den 18 december 1808.”

Stina och Reinhold får fem barn.

Anna Stina född 18090315 död 18090415. Dödsorsak barn????. Jag kan inte se vad det står.

Petter född 18100406 – vår ana.

Anna Britta född 18120127 död 1818

Maja Stina född 18141222

Lovisa född 18171010 död 1818.

Stina följer Reinhold genom livet. Hon dör som inhysing avdrag vid Bergs ägor den 22 mars 1836. Ingen dödsorsak angiven. Hon blev 60 år.

Johan Jonsson (Cathrina Jansdotters far)

Föddes den 18 december 1773 i Kvillinge sn. Östergötlands län. Han kallades för Jan.

1788 flyttar han till Stora Malm i Södermanlands län där jag hittar honom vid gården Stetin. Han flyttade vidare 1789 till Trolldal, Backa och Davidstorp också i Stora Malm.

Den 3 september 1797 lyste det för Anna Jonsdotter och Jan. Vigsel skedde den 7 november i St. Malm.

Jan och Anna fick åtta barn.

1805 Flyttade familjen till Brostugan, Nästorps säteri rote i Floda sn.

Mellan 1819 och 1824 bor de vid Brostugan, Nästorps rote.

Bodde förmodligen vid Brostugan till sin död den 19 november 1832. Ingen dödsorsak angiven Torparen Jan blev 59 år.

Anna Jonsdotter (Cathrina Jansdotters mor)

Familjen bodde vid Olofstorp, St. Malm sn. då Anna föddes den 28 augusti 1768.

12 år gammal flyttar hon 1780 till Lindmåsen, Sörgöls rote som tjänstepiga. Där blir hon kvar till 1784 då hon flyttar till Bogtorp.

Hon flyttar från St. Malm till Björkviks sn 1764 eller 1785 då hon börjar som piga vid Hacksta boställe, Edeby rote. Hon kan ha varit kvar till 1792.

1795 ser det ut som Anna kommer till Ericsberg, Remnö rote och ett jobb som piga.

Hon var 27 år gammal.

1797 flyttar hon till Davidstorp, Valla rote, tillsammans med Jan. De vigdes i St. Malm 7 november 1797. Lysning togs ut den 3 september.

Under tiden de bor i St. Malm får de fyra barn:

Brita född 17981122

Anna Ulrica/Stina 18000821

Jan 18010812

Cathrina 18030712 – Vår ana

1805 Flyttar de från St. Malm till Floda sn där de bosätter sig vid Brostugan, Nästorps rote. Där får de ytterligare fyra barn:

Anders född 18060110 död 18070220

Maja Stina född 18070724 död 18191113

Greta Lisa född 18091112 död 18101122

Eric född 18120829 död 18121116

Vid Brostugan i Floda sn bor de kvar till Anna och Jan dör. Jan 1832 och Anna 1836.

Anna död av ålderdom den 7 september 1836, 68 år gammal.

Upp

Generation VI

Nils Andersson (Anders Nilssons far)

Anders Nilssons far, Nils Andersson skall vara född 1755, men var har jag ännu inte rönt ut.

Han var torpare vid Hult, Lid sn då Anders föddes. Jag vet inte om Anders har syskon eller ej.

1786 flyttade familjen till Stångstugan i Runtuna sn.

Nils dör i Runtuna den 19 maj 1786 av ple....sefie 31 år gammal.

Brita Persdotter (Anders Nilssons mor)

Anders Nilssons mor Brita skall vara född 1758.

Efter att Nils dött så gifte hon om sig den 11 oktober 1787 med Eric Eriksson. Hon födde ytterligare en son 1788.

Eric Danielsson (Maria Eriksddoters far)

Eric skall ha fötts 1765 i Bergshammar eller Bogsta. Men det stämmer inte. Däremot hittar jag en Eric född i Bergshammar den 3 september 1768. Hans far hette Daniel och då Erics son döptes var faddrarna de personer som bodde på gården som hans föräldrar bodde då Eric föddes. Jag utgår att det finns ett samband mellan detta.

Eric var född vid Kungsbrostugan, Bergshammar sn.

Det ser ut som Eric fick sista smörjelsen vid födseln. Anledningen till detta vet jag inte.

Eric och Stina vigdes 5 maj 1789. Eric är då stråtdräng (?) och Stina var piga vid Kungsbrostugan, Åby rote.

Eric och Stina fick två barn.

Till Nicolai kom familjen 1793 där de bosätter sig vid Lövdalen.

1817 flyttar de till Bärbo sn och Östra Askugnen.

1819 flyttar familjen till Tuna Sn och Staffanstorp, 5:e roten. Mågen Anders Nilsson dog 26 maj 1819. Dottern Maria”försvinner”. Detta i samband med att familjen flyttar 1821 till hammar sn. I Bergshammar bosätter de sig vid Blacksta by, Nedergården nr 2, Andra eller Blacksta rote.

Eric och Stina tar hand om sina barnbarn Maja Stina och Eric,

1824 flyttar de tillbaka till Tuna sn och bosätter sig vid Hagersta 1/16, andra roten.

Erics mormor hette Stina dog av colique den 6 december 1825.

Morfar Eric gifter om sig med pigan och änkan Anna Maria Andersdotter:

Vigselbok 1828 Tuna.

Eric dog 4 november 1831 av feber.

Stina Eriksdotter (Maria Eriksdotters mor)

Stina skulle ha fötts i Bogsta sn den 20 september 1764. Jag hittar henne inte i födelselängden Bogsta 1764.

Hittar henne inte förrän hon vigs vid Eric 1789.

Hon och Eric fick två barn:

Maria (Christina)född 17910616 – vår ana

Eric född 17961018 – dog 17960106.

Maria är född i Bergshammar och Eric i St. Nicolai Nyköping. 

Stina dör av Colique 6 december 1825.

Johan Nilsson (Anna Jansdotters far)

Anna Jansdotters far hette Johan Nilsson och var född 1745. Om han föddes i Stigtomta har jag ej fått fram eftersom det inte finns någon födelselängd för Stigtomta 1745.

Arbetade vid Åsby då Anna föddes 1775.

Flyttade förmodligen till Tortorp 1784. Han bodde vid Tortorp hela sitt liv fram tills han dog av kolik den 6 november 1803. De sista åren var han och Stina inhysingar på Tortorp då Lars Peter och Anna drev gården.

Stina Jonsdotter (Anna Jansdotters mor)

Föddes 1746. Jag har inte fått fram var hon är född. Klart är att hon bodde vid Åsby, Stigtomta sn 1775 då dottern Anna föddes.

Jag vet heller inte när och var hon och Johan vigdes.

De fick två barn, men kan inte utesluta att de fått ytterligare barn innan 1775:

Anna föddes 17751127 – vår ana

Maria Christina 17890610 – dog 17841020 av koppor = smittkoppor.

Johan och Stina flyttade till Tortorp och bodde där resten av livet.

Hon dog av hetsig feber den 2 augusti 1803, bara tre månader innan Johan dog.

Erik Eriksson Kjellström (Alexander Källströms far)

Alexander Källströms far kan ha hetat Erik Kjellström. Helt säker är jag inte då Alexander var ett oäkta barn vid födseln. Eriks sonson son ändrar sitt namn från Alexandersson till Källström. Kan naturligtvis vara en tillfällighet, men det kan ju lika gärna betyda att namnet fanns i släkten. Erik vigdes vid Alexanders mor Margareta den 26 december 1786, året efter det att Alexander kom till världen.

Erik föddes den 22 november 1757 i Bettna sn. 1788 och 1789 bodde familjen vid Hässeläng, Forssa sn, 1790 till 1825 bodde de vid Stavsjöstugan också i Forssa sn. De har också bott vid Stafåsen i Forssa sn.

Den 27 februari 1837 dog före detta torparen och skräddaren Erik Kjellström av feber.

Margareta Källberg (Alexanders Källströms mor)

Alexander Källströms mor Margareta föddes vid Hässeläng i Forssa sn den 29 juli 1768.

Hon var bara 17 år då hon födde oäkta sonen Alexander. Året efter vigdes hon vid skräddaren Erik Kjellström som jag utgår ifrån är Alexanders far.

De får sju barn tillsammans:

Alexander född 17850819 – vår ana

Anna Stina 17880528

Carharina Greta (Maja Greta) 17970603

Eric 18010519

Carl Fredric 18031022

Brita Cajsa 18070908

Anders Peter 18100105

Efter det att Erik dött flyttade Margareta 1840 till fattighuset där hon dog 23 december 1841 av nervsvaghet och yrsel.

Pär Olofsson (Catharina Pärsdotters far)

Catharina Pärsdotters far Pär är född den 11 februari 1740 i Halla sn.

1771 bodde han med sin hustru Anna vid Häcksjöstugan i Sköldinge sn. Någon gång mellan 1773 och 1776 flyttade de till Sörtorp i Sköldinge sn.

1785 flyttar familjen till Äpplet i Flen.

Pär och Anna får åtta barn varav Catharina som är vår ana.

1808 flyttar han med Dottern Catharina till Eklund. Han är antagligen änkling.

Då Catharina blir änka och flyttar till Grindstugan med sina två barn flyttar han med. Där bor han kvar till 1822 då han flyttar till Forssa sn och La. Sundby där Catharina bor med sin nya familj.

 Han dog 5 november 1828 av ålderdomsbräcklighet. Han bodde då i Sundby Lillgård i Forsa.

Pär Olofssons föräldrar hette Olof Jonsson och Kerstin Jansdotter.

Anna Pärsdotter (Catharina Pärsdotters mor)

Catharina Pärsdotters mor föddes 28 mars 1744 i Häcksjö Stuga i Sköldinge sn.

Anna och Pär fick åtta barn:

Anna Stina född 17711021

Jonas 17730112

Anders 17760608

Petter 17781212

Catharina 17810302 – vår ana

Maria 17840204

Beata 17911017

Greta 17911017

Anna dog den 27 maj 1803 av Stenpation= gall- eller njurstensanfall. Familjen bodde då Stafåsen, Flen.

Annas föräldrar hette Per Eriksson och Anna Månsdotter.

Anders Persson (Olof Anderssons far)

Olof Anderssons far var torpare vid Ängstugan i Bettna sn då Anders föddes. Han själv skall ha fötts 1750 i Lerbo sn, men Jag hittar honom inte i födelselängden. Antingen är han född i en annan socken eller ett annat år.

Torparen Anders Persson dog vid Ängstugan i Bettna av lungsot den 23 juni 1818.

Anna Persdotter (Olof Anderssons mor)

Även Olof Anderssons mor Anna skall ha fötts i Lerbo den 1 februari 1754. Jag kan inte hitta henne heller i födelselängden.

Sex barn kan jag konstatera att de fått.

Per född 1783

Anders född 1786

Erik född 1789

Olof född 1792 – vår ana

Nils född 1795

Anna Maja född 1797

Alla barnen födda i Bettna.

Jag har inga mer uppgifter på henne än att hon dör vid Ängstugan i Bettna den 15 september 1834. Hon dör av rödsot = dysenteri.

Olof Persson (Maria Olsdotters far)

Maria Olsdotters far Olof skall ha varit född i Stora Malm 1749. Det finns två Olof födda det året i Stora Malm som har fäder som hette Per.  Vem av dem som är vår ana vet jag inte.

Han var dräng vi prästgården i Lerbo då han gifte sig med Beata Andersdotter den 19 juli 1778. Han betalade tio daler silvermynt i morgongåva. I samband med att de gifte sig flyttade han till St. Sundstugan i Lerbo. Där bodde rättaren Olof Persson med sin familj till han dog 5 februari 1797 av lungsot.

Beata Andersdotter (Maria Olsdotters mor)

Maria Olsdotters mor Beata föddes i Brostugan, Lerbo den 22 januari 1754. Hon flyttade som piga till St. Sundstugan 1774. 1776 flyttade hon till Boxholmen där han stannade tills hon gifte sig med Olof Persson och flyttade med honom tillbaka till st. Sundstugan.

De fick sex barn.

Anders född 1779

Petter född 1782

Beata Cajsa född 1784

Olof född 1788

Peter född 1790

Maria född 1792 – vår ana

Alla barnen föddes i St. Sundstugan i Lerbo.

Beata levde till den 21 juli 1806 då hon dog av 22 årig sjukdom. Jag kan inte riktigt se i dödlängden vad det står. Men hon bodde fortfarande kvar vid St. Sundstugan som äldsta sonen Anders drev.

Johan Berggren (Ingeborg Jansdotters far)

Johan Berggren antogs som soldat 1743. I Soldatregistret står att han var sjuk i kvarteret 1758, 1759 och 1763. Han var soldat i 21 år. Han skall ha varit född 1724, var vet jag inte. Han dog förmodligen 18 maj 1764 i Floda.

Ingeborg Olsdotter (Ingeborg Jansdotters mor)

Ingeborg vet jag ingenting om. Men enligt husförhörslängden skall hon vara född 1721. 1766 flyttade hon till Remnastugan i Lilla Mellösa och 1772 flyttade hon från Remnastugan till något ställe som jag inte kan läsa.

Tre barn till Johan och Ingeborg har jag funnit i födelselängden i Floda.

Johan född 1751

Kerstin född 1753

Ingeborg född 1758 – vår ana

Eftersom jag inte vet vart Ingeborg Olsdotter flyttade så kan jag inte följe henne och se när hon dör.

Eric Jansson (Matts Ersson Ljungs far)

Matts Ersson Ljungs far Eric föddes den 17 april 1748 i Hällefors sn, Örebro län.

Eric var torpare vid Södra torpen nr 4.

Den 7 februari 1773 vigdes han och Anna Matsdotter i Grythyttan.

De fick 9 barn tillsammans.

Han bodde vid Södra torpen hela sitt liv och dog av vattusot den 27 augusti 1823.

Anna Matsdotter (Matts Ersson Ljungs mor)

 Matts Ersson Ljungs mor föddes i Grythyttan sn den 8 juli 1749. Hennes familj bodde i Korstenshult då hon föddes.

Den 17 januari 1773 togs lysning ut och hon vigdes med Eric den 7 februari.

Förmodligen flyttade hon till Hällefors i samband med vigseln.

De fick 9 barn:

Maria född 17731122

Johan 17750921 – dog 17751004

Johan 17770819

Mats 17790424 – dog 17800327 av kopporna

Matts 17810219 – vår ana

Ingrid 17840417

Christina 17900303

Petter 17900306

Sven 17920908

Anna dog hemma på torpet 54 år gammal den 11 mars 1803. Det står i dödboken att hon var ärlig. Dödsorsak var vattusot.

Pehr Landmark (Stina Landmarks far)

Stina Landmarks far Pehr skall ha fötts 1736 men var vet jag inte.

Landmark skall enligt uppgift i Anbytarforum härstamma från Sven Persson 1711 – 1744 och

Christina Nilsdotter Bilock 1710 – 1765 (av Vallonsläkten Biloch/Bilock/Bilocque vars första medlemmar kom till Kroppa 1585)

Landmark finns i Danmark, Norge, Australien och USA förutom Sverige.

Han arbetade som både hyttfogde och skogvaktare. 

Den 27 juni 1765 vigdes han och Ingrid i Gåsborn. Då bodde de vid Gustafström men flyttade till Lekaråsen där vår ana är född.

De fick åtta barn.

Pehr dog den 14 april 1792 av bröstfeber.

Ingrid Jansdotter (Stina Landmarks mor)

Stina Landmarks mor Ingrid skall ha fötts 1746. Det finns en Ingrid född i Gåsborn, Värmlands län, den 31 maj det året. Kan kanske vara vår Ingrid. I så fall hette hennes far Jan Zakrisson och hennes mor Maria Persdotter.

Ingrid och Pehr fick åtta barn:

Maria född 17670106

Nils 17691120

Anna 17721118

Jan 17750401

Petter 17771225

Ingrid 17800325

Stina (Christina) 17830404 – vår ana

Olof 17860422

Ingrid dog i början av december 1792 av lungsot, hon begravdes den 9 december.Vår ana Stina var då bara 9 år gammal då båda hennes föräldrar dog med ett halvårs mellanrum.

Reinhold Adamsson Tiderman (Reinhold Reinholdsson Tidermans far)

Reinhold Tidermans far Föddes i Lebäck sn, Örebro län, den 9 februari 1735.  Familjen bodde då i Rönneshyttan.

Reinhold tillhör en mycket stor smedsläkt med många mästare.

Han vigde sig med Anna och fick åtta barn. Det första barnet är fött i Knista sn, Örebro län, barn nr två är född i Kvistbro sn, Örebro län. Fyra av barnen är födda i Bällefors sn, Skaraborgs län. Reihold vet jag inte var han är född. Förmodligen i Kvistbro.

I Bällefors bodde de vid Lagerforsbruk.

1778 till 1790 bodde de vid Öhlsbo bruk i Nysund sn.

Efter det så bodde de vid Björketorp i Nysund.

Reinhold arbetade i slutet av sitt liv som hjälpsmed, vilket han gjorde till sin död 71 år gammal. Han dog den 4 mars 1801 av bröst(sienna?).

Anna Jonasdotter Linfors (Reinhold Reinholdsson Tidermans mor)

Reinhold Tidermans mor föddes den 1 april 1731 i Skagerhult sn, Örebro län.

Jag har inte några uppgifter om henne före det hon fick barn med Reinhold.

De fick sju barn:

Anna Maria född 17601216

Adam 17630207

Stina 17650102

Sara Caijsa 17671114

Reinhold 17700723 – dog 17731201

Abraham 17730126 – dog 17731227

Reinhold 1779 – Vår ana

Reinhold hittar jag inte i någon födelselängd så jag har inget födelsedatum på honom. Stämmer det att han är född 1779 så var Anna 49 år då hon födde honom.

Sina sista år i livet bor hon hos äldsta dottern Anna Maria i Asker sn, Örebro län. Hon dör på fattigstugan i Asker då hon var 90 år. Hon dog av ålderdom den 14 september 1821.

Måns Hansson (Stina Månsdotters far)

Stina Månsdotters far föddes 1743 den 29 januari. Familjen bodde då antingen vid Såntorp eller Pärstorp i Hällestad, Östergötlands län.

Han gifte sig med Catharina Nilsdotter den 29 september 1772 i Ljung, Östergötlands län. De bodde då båda vi Klasbäck i Ljung men flyttade, enligt vigsellängden, till Hällestad sn.

Där får de sju barn innan Catharina dog 1798. Då bodde familjen vid Grindstugan i Hällestad.

Torparen Måns dog den 26 april 1800 av hestig feber.

Han föräldrar var Hans Hansson och Kerstin Andersdotter.

Catharina Nilsdotter (Stina Månsdotters mor)

Catharina Nilsdotter föddes den 20 april 1752 då familjen bodde vid Klasbäck, Ljung sn, Östergötlands län. Hennes föräldrar ser ut att heta Anna Danilelsdotter och Nils Jonsson.

Jag vet bara att Måns och Catharina fick ett antal barn.

Nils född 1774 i

Stina född 1776 – vår ana

Hans född 1779

Måns född 1782

Annika född 1785

Catharina född 1788

Maria född 1792

Alla barnen är födda i Hällestad.

Den 3 maj 1798 dog hon av rosen(?)

Hennes föräldrar var Nils Jonsson och Anna Danielsdotter.

Johan (Jan) Mårtensson (Johan Jonssons far)

Den 27 mars 1735 föddes Johan som kallades för Jan i alla husförhörslängder.

Han föddes vid L Toltorp i Östra Vingåker. Uppgifterna år knapphändiga i husförhörslängderna och dessutom mycket svåra att läsa, så jag har ingen mer uppgift på honom innan han gifter sig den 16 oktober 1763. Han var då dräng vid Bäckershov i Östra Vingåker. Det var med pigan vid Claestorp Ingrid Andersdotter han gifte sig.

De flyttar till Östegötland och Simonstorp sn. sedan till Kvillinge sn. Från Kvillinge flyttar de vidare, men jag har inte ännu lyckats ta reda på vart.

Ingrid Andersdotter (Johan Jonssons mor)

Skall ha varit född i Stora Malm 1737, men jag hittar henne inte i födelselängderna i Stora Malm. Jag hittar heller inga uppgifter på henne innan hon gifter sig med Johan (Jan) Mårtensson.

De fick sex bar:

Brita född 1765 i Östra Vingåker

Ingrid född 1767 i Simonstorp

Anders född 1770 i Kvillinge

Johan född 1773 i Kvilling – vår ana

Carl född 1776 i Kvillinge

Erik född 1783 i Kvillinge

Jonas Olofsson (Anna Jonsdotters far)

Anna Jonsdotters far föddes 6 december 1737 i Blacksta sn.

Ser ut att ha flyttat till St. Malm sn och bosatt sig vid Olofstorp 1763. Han blev sedan måg på förmodligen Olofstorp där han sedan bodde som brukare resten av sitt liv.

Han vigdes vid Brita Persdotter och fick åtta barn.

Den 11 november 1815 dog han av ålderdom. Han var då 78 år gammal.

Jonas far hette Olof Nilsson. Vad modern hette vet jag inte.

Brita Persdotter (Anna Jonsdotters mor)

Anna Jonsdotters mor föddes i Vrena sn den 5 november 1742.

De får åtta barn. Den äldsta föddes i Björkvik sn de övriga i St. Malm:

Anders född 17630812

Olof 17651021

Anna 17680828 – Vår ana

Jonas 17710901

Brita 17750114

Catharina 17770823

Pehr 17800310

Eric 17871122

Efter Jonas död 1815 bodde Brita och äldste sonen Anders som inhysingar på Olofstorp. Brita dog av ålderdom den 12 januari 1820. Även hon blev 78 år gammal. 

 Upp

Generation VII

Daniel Eklund (Eric Danilessons far)

Båtsman Daniel Eklund var Erics far. Enligt husförhörslängden skulle han vara född 1727 i Lerbo.  Men jag hittar honom inte i födelselängden. Men 1762 då Eric föds bor de vid Kungsbrostugan, Bergshammar sn.

Jag har inte heller hittat var och när Maria och Daniel gifte sig. Äldsta dottern Catharina föds 1759 men inte i Bergshammar eller i socknarna runt omkring.

De får ytterligare sex barn, alla födda i Bergshammar.

Maria dog 1781 och Daniel gifte om sig den 31 oktober 1784 med Catharina Nilsdotter. Tio år senare 1794 dog Catharina och Daniel gifte om sig ytterligare en gång. Den 25 maj 1795 med Maria Nilsdotter. Maria dog den 23 augusti 1808.

Han dör av ålderdom den 18 februari 1810 vid Kungsbrostugan i Bergshammar sn.

 Maria Ersdotter (Eric Danielssons mor)

Kan vara den Maria som föddes den 8 februari i Bergshammar.  Jag har inga uppgifter om henne innan hon får barn med Daniel.

Catharina född 1759

Stina 17640528

Eric 17680903 – Vår ana

Anders 17720805

Maria dog 12 december 1781. Hon dog av dödslag och bröstvärk(?).

Eric Källström (Eric Eriksson Källströms far)

Hette Eric Kjellströms far. Han föddes 1714 eller 1715 och dog den 26 juni1795 vid Vallsta soldattorp i Bettna sn. Enligt soldatregistret fick han avsked som soldat 17740614. GM 74 blind på ena ögat. Fått avsked med underhåll. Han var 158 cm lång.

Anna Stina Holmberg (Eric Eriksson Källströms mor)

Anna Stina har jag bara uppgift på att hon föddes 1720.

Tre barn har jag funnit i födelselängden i Bettna.

Carl född 1750

Maria Christina född 1754

Erik född 1757 – vår ana

Alexander Andersson Källberg (Margareta Källbergs far)

Var Margareta Källbergs far. Han föddes den 11 augusti 1743 vid Hornsund i Flen. Han var trädgårdsmästare och dog av bröstsjuka = tuberkulos den 4 september 1821 vid Hässeläng i Forssa sn.

Catharina Larsdotter (Margareta Källbergs mor)

Catharina föddes den 19 juni 1739 vid Vikängen i Forssa sn. Alexander och Catharina vigdes den 28 december 1766 i Forssa.

De fick fyra barn. Alla födda i Forssa sn.

Margareta född 1768 – vår ana

Anders född 1771

Anna Catharina född 1777

Fredrich född 1779

Hon dog den 26 oktober 1821 vid Hässeläng i Forssa sn. Hon dog av bröstfeber = samtidigt lungsäcks och lunginflammation.

Anders Ram (Beata Andersdotters far)

När Trädgårdsmästaren Anders Ram föddes har jag inte kunnat lista ut, ej heller var. Första gången jag hittar honom är då han gifter sig med Beata Freitag den 25 juni 1749 i Svärta sn. Han var då trädgårdsmästare vid Sjösa i svärta.

Sex barn fick Beata och Anders.

Den 26 april 1781 drunknade Anders. Familjen bodde då vid St. Sundstugan i Lerbo. Enligt dödlängden skulle han ha varit 67 år gammal då han dog. Då borde han ha varit född 1714.

Vem som är Anders föräldrar vet jag inte. Men i husförhörslängden 1758-1789 finns en Magnus Rahm vid Sjösa i Svärta. Han var född 1677 i Värmland.  Han kan kanske vara Anders far.

Beata Freitag (Beata Andersdotters mor)

Beata föddes troligen 1722. Hon gifte sig 1749 då hon var jungfru vid Vreta i Svärta. Enligt uppgift som jag el bekräftat skulle hennes kusin Carolus Jerlin bo vid Vreta och vara komminister i Svärta socken.

Beata och Anders fick sex barn.

Maria född 1750 i Svärta

Anna född 1752 i Allhegona

Beata född 1754 – vår ana

Anders född 1756

Catharina född 1760

Stina född 1763

De fyra yngsta barnen är alla födda i Lerbo.

Beata dog den 4 januari 1796 av hetsig feber. I dödlängden står hon som Nilsdotter.

Hennes far var Nils Freitag som var konstapel. Förmodligen militär. Han måste vara identisk med den Constapel Nils Freitag som dog den 1 juni 1755 av slag vid Sätra i Husby-Oppunda socken. Han blev 71 år och 3 månader gammal.

Modern var förmodligen Anna Taxingius som var kyrkoherdedotter i Blacksta socken. Eftersom jag inte vet var Beata föddes och inte när Anna gifte sig med Nils kan det finnas en viss risk att Beata kan höra till ett tidigare äktenskap.

Familjen bodde 1729 vid Trinkesta i Blacksta och 1738 på Fyrby i Blacksta.

Två syskon till Beata är Maria Lisa född 1718 och Olof född 1728.

Johan Jan Persson (Eric Janssons far)

Eric Janssons far föddes 1713 i Hjulsjö sn, Örebro län.

1735 gifte han sig med Ingrid Bengtsdotter.

Står i dödslängden att han fått nio barn, 5 söner och 4 döttrar. Jag hittar bara åtta barn. Det saknas alltså en dotter.

Han dör vid Södra Torpen, Hällefors sn den 27 mars 1763.

Johan Jans föräldrar var Per Jansson och Margareta Björnsdotter som föddes 1671 och dog den 16 mars 1758 i Hällefors sn.

Ingrid Bengtsdotter (Eric Janssons mor)

Hette Eric Janssons mor. Hon föddes runt 1711 i Hjulsjö sn, Örebro län.

De åtta barnen jag funnit:

Greta född 1737

Petter 1744

Johan 1745 – dog 1749

Eric 17480417 – vår ana

Johan 1751

Lisa 1753 – dog 1754

Sven 1757

Elisabeth 1762 – dog 1763

Ingrid dog den 24 november 1772, av Vattusot, vid Södra Torpen i Hällefors, Örebro län.

Matts Mattsson (Anna Matsdotters far)

Anna Matsdotters far var Matts Mattsson som föddes den 4 mars 1706 i Grythyttan sn, Örebro län. Familjen bodde vid Norra Högborn då Matts föddes.

Han var 26 år gammal då han vigdes vid Sigrid den 6 augusti 1732 i Gryhyttan.

Någon gång mellan 1737 och 1738 flyttade Sigrid och Matts med sina barn till Carstenshult också i Grythyttan sn.

Matts dog den 2 mars 1755 vid Kastenshult, Grythyttan sn.

Sigrid Andersdotter (Anna Mattsdotters mor)

Anna Matsdotters mor Sigrid föddes den 29 september 1709 vid Högborn, Grythyttan sn, Örebro län.

Det ser ut som hon hade en tvilling som var död vid födseln.

Matts och Sigrid får sjutton barn:

Catharina född 17330818

Anders 17341014 – dog 17350221

Ingrid 17351014

Maria 17370106

Mathias 17380217 – dog 17380412

Anders 17391026 – dog 17391126

Eric 17401105 – dog 17441109

Anders 17420228 – dog 17420708

Stina 17430508 – dog 17431009

Aron 17441012 – dog 17460426

Sigrid 17460429 – dog 17470426

Christina 17480113

Anna 17490708 – vår ana

Olof 17501022 – dog 17501203

Brita 17520207 – dog 17520711

Petter 17530514 – dog 17530708

Maria 17540806

Sigrid dör den 16 juni1774 vid Kastenshult, Grythyttan sn.

Hennes föräldrar var Anders Jacobsson och Brita Larsdotter.

Adam Jansson Tiderman (Reinhold Adamsson Tidermans far)

Reimond Tiderman den äldres far var Hammarsmedmästare Adam som föddes 1707 i Ramundeboda sn, Örebro län.

Han skall ha gift sig med Maria Henriksdotter 1731.

Adam och Maria fick sju barn.

Han dog den 6 november 1771 av colik i Ramundeboda sn, Örebro län.

Maria Henriksdotter (Reinhold Adamsson Tidermans mor)

Maria föddes 1708 i Finnerödja sn, Örebro län.

Adam och Marias sju barn:

Henrik född 1728

Sara 1729

Johan 1731

Kristina 1733

Reinhold 17350209 - vår ana

Maria 17381007

Henrik 1756

Maria dog 3 juni 1780 av slag vid Gryts Övre bruk, Bo sn, Örebro län.

Mårten Mårtensson (Johan (Jan) Mårtenssons far)

Vid Stångbäcken i Östra Vingåker föddes Mårten den 11 februari 1706.

Han gifte sig med Brita Pährsdotter den 16 september 1726. Båda bodde då vid L. Toltorp i Östra Vingåker.

Jag har hittat fyra barn innan han dog den 9 april 1738. Familjen bodde fortfarande vid L. Toltorp i Östra Vingåker då han dog.

Mårtens mor och far var Kerstin Olofsdotter och Mårten Glad.

Brita Pährsdotter (Johan (Jan) Mårtenssons mor)

Antagligen född 1710. Jag vet ingenting om henne förrän hon gifter sig med Mårten 1726.

De fyra barnen var.

Kerstin född 1727

Birgitta född 1730

Brita född 1732

Johan (Jan) född 1735 – vår ana. 

 Upp

Generation VIII

Anders Jansson Källberg (Alexander Andersson Källbergs far)

Föddes den 25 juli vid Hässeläng i Forssa socken. Han blev trädgårdsmästare och gifte sig den 8 oktober 1738 i Björkvik socken med Margareta Andersdotter.

De fick två barn innan Margareta dog 1765.

Anders gifte om sig den 4 november 1765 i Forssa med Karin Nilsdotter.

Han fick ytterligare två barn med Karin.

Den 3 november 1775 dog han av rödsot. Han bodde fortfarande vid Hässeläng då han dog.

Anders Jansson Källbergs mor och far var Christina Källberg och Johan Olsson.

Margareta Andersdotter (Alexander Andersson Källbergs mor)

Då Margareta dog av charlakansfeber någon gång på våren 1765 (hon blev begravd den 5 maj 1765) hade hon fått två barn med Anders.

Alexander född 1743 – vår ana

Anna Stina född 1749

Eftersom hon var 57 år då hon dog så skall hon ha varit född 1708.

Hennes mor och far hette Brita Olofsdotter och Nils Larsson.

Lars Nilsson (Catarina Larsdotters far)

1702 den 18 december föddes Lars Nilsson vid Mosstorp i Flen.

Han gifte sig med Anna Jonsdotter och fick vår ana Catharina 1739.

Förmodligen fick de fler barn.

Bonden Lars Nilsson dog den 5 november 1781 vid Hässeläng i Forssa sn.

Anna Jonsdotter (Catarina Larsdotters mor)

Om Anna vet jag bra att hon dog av lungsot den 25 mars 1775.  Enligt dödlängden skulle hon ha varit född 1704.

Bengt Håkansson (Ingrid Bengtsdotters far)

Ingrid Bengtsdotters far föddes runt 1678 i Hjulsjö sn, Örebro län.

Han och hustrun Anna fick sex barn.

Bergsmannen Bengt Håkansson dog den 6 september 1726 vid Grönhult, Hjulsjö sn, Örebro län.

Hans föräldrar var Lena Andersdotter och Håkan Fransson som båda dog 1726 i Hjulsjö sn, Örebro län

.

Anna Annika Pålsdotter (Ingrid Bengtsdotters mor)

Var Ingrids mor. Hon föddes runt 1687. Då hon gifte sig med Bengt Håkansson den 16 oktober 1704 bodde hon vid Grönsjön, Hällefors, Örebro län.

Hon och Bengt fick sex barn:

Håkan 1705

Ingrid 1711 – vår ana

Lisa Elisabeth 1712

Erik 1716

Sven 1718

Anna 1725

Ingrids mor dog runt 1749, förmodligen i Hällefors, Örebro län.

Annas far var Pål Matsson som föddes 1637 i Fellingsbro sn, Örebro län och som dog 1727 i Hällefors sn, Örebro län. Hennes mor var Ingrid Larsdotter som dog 1727 i Hällefors sn, Örebro län.

Pål Matssons mor hette Karin Israelsdotter. Hon dog 1706 i Hällefors sn, Örebro län. Hon födde Pål 1637 vilket gör att hon måste ha varit född ganska tidigt på 1600-talet eller kanske till och med sent på 1500-talet. Svindlande tanke!

Mats Larsson (Matts Mattssons far)

Föddes runt 1669 och dog 1731 vid Högborn, Grythyttan, Örebro län.

Carin Aronsdotter (Matts Mattssons mor)

Föddes runt 1680 och dog 1757 vid Kastenshult, Grythyttan, Örebro län.

Hennes mor och far hette Sigrid Persdotter och Aron c----sson.

Anders Olsson (Sigrid Andersdotters far)

Enligt husförhörslängden skall han varit född 1677. Jag har inte hittat honom i någon födelselängd så jag vet inte var han föddes. Han gifte sig den 24 juni 1705 med Ingrid Eriksdotter. Han bodde då vid Furunäs, Grythyttan. Han var nämndeman/uppsyningsman enligt husförhörslängden. Jag har ingen uppgift på när han dog.

Anders far var häradsdomare Olof Andersson som föddes runt 1649 och som dog 1729 vid Furunäs, Grythyttan, Örebro län. Anders mor hette Margareta Carlsdotter. Det enda jag vet om henne är att hon dog 1712, också vid Furunäs, Grythyttan, Örebro län.

Ingrid Eriksdotter (Sigrid Andersdotters mor)

Enligt dödlängden föddes hon runt 1687 vid Björkskogsnäs, Grythyttan. Hon står som Barnmorska i husförhörslängden. Anders och Ingrid fick 16 barn varav 4 döttrar levde då hon dog den 28 december 1758 vid Furunäs, Grythyttan, Örebro län.

Ingrids far hette Erik Pålsson och föddes runt 1665 och dog 1739 vid Björkskogsnäs, Grythyttan, Örebro län. I dödlängden står att han avlat 26 (?) barn. Med Ingrids mor, Carin Mattsdotter, fick han 3 barn, som jag hittat, och med Brita Olofsdotter fick han 9 barn.

Carin Matsdotter dog 1703 vid Björkskogsnäs, Grythyttan, Örebro län.

Jan Nilsson Tiderman (Adam Tidermans far)

Adam Tidermans far var Hammarsmdmästaren Jan Nilsson Tiderman som föddes 1668 och dog 1759. Han skall ha både fötts och dött i Ramundeboda.

Catharina Gävert (Adam Tidermans mor)

Var mor till Adam. Hon föddes 1668 i Näsby sn, Örebro län.

Jan och hon fick åtta barn:

Maria 1698

Abraham 1705 – förmodligen död före 1716

Katarina 1705

Adam 1707 – vår ana

Johan 1711

Abraham 1716

Joseph

Catharina

Mor Catharina dog 1759 i Ramundeboda sn, Örebro län.

Catharinas mor och far var Katarina Eriksdotter och Adam Gevert.

Upp