Mc resa Normandie 2015
Kent Sundin och Kjell Karlsson
Avfärd till Göteborg 0700. Körde ombord 0815. Parkerade jämte en Ducati-entuiast och ett antal glada cykeldamer som skulle ”göra” norra Danmark. Tog var sin skinksmörgås plus kaffe. Även lunch fick Stena Line släppa till innan framkomst till Fredrikshamn 1230.
Efter några felkörningar kom vi på rätt väg ut från staden. Väg 35 mot Hjörring. Några km efter samhället Lönstrup besöktes fyren Rubjergs Knude. Den skulle ha fallit omkull enligt Kent men den stod upprätt bland några enorma sanddyner. Såg väl inte så välmående ut men ändå! Det blev i alla fall en behövlig promenad efter några timmar på mc-dynan.
Väg 55 mot Lökken. 11 och 29 till Hanstholm. En fika plus glass satt gott på plats. Efter några onödiga svängar är vi nu på en campingplats, Krik alldeles norr om Limfjordens utlopp i Nordsjön.
Klockan är just nu 2030, har just druckit te resp kaffe och upptäckt att mina i förväg framlagda Euro ligger kvar hemma.
Även det igår inhandlade pålägget finns kvar i kylskåpet. Det blir något spartansk aftonsupe´ men var sin starköl står till buds. 36 mil idag.
Lördag 13 Juni
Efter en iskall natt, där man legat och frusit i sovsäcken steg vi upp och fixade frukost efter kanske 3 timmars sömn. Det blev kaffe / te. Kent fick bröd utan goudaost och jag intog bröd utan räkost! Var överens om att det var svårt att bedöma vilket som var bäst.
Inledde dagen med en färjetur efter 6 km:s färd. Tog 15 min. Nästa stopp var Hvidesand. En fika med riktigt äkta danska Wienerbröd förgyllde tillvaron. En rejäl regnskur under tiden gjorde att det inte blev någon större brådska med ”fikandet”
Körde vidare ett par timmar till Brans Kro där vi intog ”Hamburgerrygg” Typ casslerskivor, mycket gott.
Fortsatte in i Tyskland. Gränspassagen var helt odramatisk. Styrde mot staden Husum där vi skulle tanka. Regnet vräkte ner så det beslöts att åka till en camping som vi sett skylten till tidigare. C-platsen tog inga tältare så det blev att leta upp ett inomhusboende.
Hittade ett litet hotell som kunde hjälpa oss med ett rum. 70 Eu ink frukost. Det var skönt att slippa krångla med ett tält i ösregnet. Just nu har vi varit vid serveringen och köpt var sin öl. Mår efter omständigheterna ganska ”gött”. 30 mil.
Söndag 14 Juli
Efter en god natts sömn, en överdådig frukost, betalade vi 82 eu och for iväg. 6 mil senare fick vi ta en färja över Kielkanalen och ytterligare 2 mil senare samma procedur över Elbe. Gratis resp 9 eu.
I ett litet samhälle, Bockhorn, stod trafiken helt stilla. Det visade sig vara Tysklands största årliga marknad för beg bil och mc-prylar. Ett eldorado för ”renoverare” och andra tekniskt intresserade personer. (Därav trafikkaoset!) Det var mest prylar till tyska fordon. Där var också en massa gamla bilar/mc av alla de slag.
Vi betalade 2 eu för parkering och 20 eu i inträde. Gick omkring i området i 2-3 timmar och avslutade det hela med grillwurst och pomme frites. Rejäl bukfylla. For vidare och tankade i Weener. En liten stad alldeles innan tyska holländska gränsen. Börjad att leta efter en camp-plats, och strax innan Beerta, en oansenlig skylt ”Minicamping”
Svängde in och blev emottagna av en kompis till ägaren. Han hade en flagga som liknade Norges och talade god engelska så vi trodde det var en norrman! Det visade sig vara Groningens flagga (Provinsen.) (Tex samma som Skånes röd/gula.) Litet senare kom c-ägaren till tältet. Halvskadad efter en cykelolycka. En mycket trevig man som varit i Sverige, Norge, Finland ett antal gånger. Vi betalade 14 eu! För natten, (82 föregående!)”Du har möjligtvis inte någon öl att sälja? Och se, efter en stund kom han med 2 st Perlenbacher, 0,5l och 4%. 2 eu!
Endast den ena gick åt eftersom vi just tagit kvällsfika och det var läggdags. Kl 2100.
Måndag 15 Juni
Avresa vid 9-tiden. Körde till Lauwersoog, (En damm i Nordsjön.) Tog en fika och fortsatte via dammen. I Harlingen fick Kent bekymmer med sin Gps. Stannade och programmerade om densamme.
Färden gick vidare via dammen över Ijsselmeer. Den är ca 30 km lång. Gjorde 2 st stopp för fotografering. Efter detta till Den Helder och färja till ön Texel. Den sydligaste i ögruppen Waddeneilanden.
Stannade i Den Burg och intog en rejäl portion grillade revben.400 spänn ink vatten! Efter maten en runda runt ön Där fanns en markerad rutt som gick att följa.I De Koog hittade vi en c-plats, så just nu 2150 står tältet uppsatt mellan några sanddyner. Efter lite te/öl, smörgås är det läggdags.
Tisdag 16 Juni
Ytterligare en kall natt, där man legat helt påklädd i sovsäcken.Trots allt, några timmars sömn blev det väl i alla fall. Kent började med att lägga in dagens rutt i resp gps. Jag skulle köra först denna dag. (Med skiftande resultat!). Efter 1 mil på ön, färjelägret och fastlandet. For från Den Helder och söderut utmed den Holländska nordsjökusten. Lyckades undvika Alkmaar, Haarlem, Amsterdam och Rotterdam med hjälp av gps´en¨.
Efter Haarlem svängde vi mot Zandvoort och besökte den berömda racerbanan. Där var 2 st formelbilar som tränade vilket gjorde att man fick en uppfattning om banans struktur.
Drog vidare söderut. Var inne i att antal småsamhällen/städer och snurrade runt. Det är priset för att ha Gps inställningen (”undvik stora vägar.) Att ta sig runt Den Haag var förenat med stora svårigheter trots Gps. Ibland var det cykelbanor som gällde.
(Färja över inloppen till både Amsterdam och Rotterdam. Mycket stor båttrafik till dessa båda hamnar!) De fyra låglänta öarna som ligger i floderna Maas och Scheldes delta blev nästa mål. Fick då se de fasta dammluckorna mellan öarna i aktion. Öppna vid ebb och stängda vid flod. Ebb, när vi var där och ett mäktigt vattenflöde ut mot nordsjön!
For vidare mot Belgien. Kom dit via en avgiftsbelagd tunnel under Schelde. Kunde även åkt färja från Visslingen. Att detta gick visste vi ej om. I Breskens strax innan Belgien var det camping som gällde. Eftersom vi var sena fick man ringa ett tfn-nr för att bli insläppta. Blev via tfn anvisade en plats.”Betala kan ni göra i morgon.”
Onsdag 17 Juni
Avresa 0900. Betalade 21 eu och körde enligt upplagd rutt som innebar De Haan i Belgien. En av många badorter som ligger som ett pärlband utmed kusten. Tog med medhavd fika och satte oss på stranden.(Jag har förmodligen varit där 2003 med den äldste sonens familj. Kände igen vissa delar.)
Jag föreslog att vi skulle åka till Passendale. En liten ort nära staden Ieper. I området stod flera av 1:st världskrigets största drabbningar, (Flandern) varav Passendale var det värst beträffande antalet stupade.
Detta skedde okt-nov 1917. Gick på ett museum, betalade 15 eu och fick en riktig lektion rörande 1:st världskrigets olika slag. Givetvis fanns där en massa utrustning och vapen som soldaterna använt.
Därefter lunch på en liten bykrog för 21 eu. Färden fortsatte mot kusten igen med ett litet stopp vid en krigskyrkogård innehållande fanska och belgiska stupade. Ca 3500 st. (1:st v) Förmodligen en av de mindre i området!
Sitter just nu på c-plats i Frankrike, strax intill Belgiska gränsen och Dunkerqe.
Torsdag 18 Juni
Regnade ordentligt hela natten. Tältet höll som tur var tätt. Låg liksom i en håla så att ligga på en luftmadrass, kändes rätt ifall om!
Morgonen var grå och supertråkig. Blev trots det klara och gav oss iväg med regnställ på.
Den första stora orten var Dunkerque. Där på stränderna räddades 350 000 engelska soldater, som tyskarna drivit framför sig i början på 2:nd v-kriget. Det var en enorm och farlig insats som ett stort antal frivilliga engelska småbåtsägare hjälpte till med. Det fanns inga skyltar som visade vilka stränder som varit aktuella, så vi släppte det hela.
Körde vidar utmed Engelska Kanalen mot Calais. Var nere i hamnen och tog en kopp. Området verkade ganska nedgånget. Att man kunde se Dovers vita klippor så nära var en överraskning för mig! En någorlunda kikare och det hade gått att se bilar!
Efter samhället Sangatte, parkerade vi och kollade ett antal bunkrar och försvarsanläggningar som tyskarna hade byggt under 2:nd V-kriget. Även udden Cap Gris-Nez besöktes.( Närmaste punkten till England.) Ett brasseri på en höjd i närheten, fick släppa till lunchen. 29 eu ink en vidunderlig utsikt.
Körde vidare utmed kusten. Fullt med hotell utmed hela kusten och inga människor! Hur det ser ut när fransmännen har semester kan man tänka sig! Hittade en c-plats nära Berck. 198 mil från hemorten.
Fredag 19 Juni Midsommarafton
Låg i underställ.Fick ändå gå upp mitt i natten och ta på ytterligare kläder. Det var verkligen kallt! Avresa som vanligt. Min tur att vara först. Körde enligt inlagd rutt. Givetvis var en av de större vägarna avstängd och inga skyltar! Kom rätt efter några felkörningar. Ganska enerverande med deras dåliga skyltning!
Fortsatte utmed kusten. Småsamhällena ligger alltid där ett vattendrag rinner ut i Nordsjön. Det blir en ravin som går 90 grader mot strandlinjen. Åker man utmed kusten blir det en rejäl nerförsbacke till samhället. Motsvarande uppför när man skall därifrån. Alla orterna verkade leva på turism. Mellan byarna var det ren landsbygd.
I Dieppe åt vi lunch 2 st Pizza och mineralvatten. 21 eu.
Förprogrammerad rutt var slut i Dieppe, så vi bestämde till Etretat. På vägen dit, ett affärsbesök eftersom all medhavd förtäring var slut. Svårare att hitta en affär än en campingplats! Fick ta hjälp av G-ps även nu. I orten Veules-les -Roses skulle vårt mål finnas.
Att ta sig till denna affär (som blev två) var lika krångligt som namnet på orten antyder!
Just nu ligger vi på en c-plats som hittades medhjälp av info-kontoret i Bassin -de -Plaisance! Ni hör! Väl på plats var det en låst reception och inget meddelande. Typiskt. Stod och funderade, ”vad att göra?” Plötsligt dök tjejen som skulle sköta det hela upp i en golfbil. Betalde 17 eu ink wifi.
Just nu har vi druckit Ljummen fransk öl, Pelefort Brune!
Glad Midsommar! 216,2 mil.
Lördag 20 Juni Midsommardagen
Vaknade 0630. Sovit bra. Kent sover förmodligen ännu bättre med tanke på hur han låter! Tog en dusch och värmde te-vatten. Kom iväg 0830. Grinden var ej öppen men det gick att komma ut Via ett litet hål.(utan packväskor.) En av mina handskar var borta men eftersom inget fanns kvar på platsen ”är den väl någonstans!” Etreta var målet, vilket innebar fortsatt upp och ner i de idylliska byarna.
Vid ett stopp tappade jag min mc! Såg ej upp tillräckligt med vägens lutning. Sidostödet blev för långt och hojen tog överbalans. Som tur var stod vi på rätt sida! En liggande cykel är ingen barnlek att resa. Så 2 gamla gubbar fick ta i ordentligt. Sedan ville den ej starta. Rullade igång i nedförsbacke. Min dag började inte bra!
Nästa incident. Vid bropassagen över Seine utanför Le Havre stod vi i en kö. Det kom en tjej visade oss och öppnade en port/bom. Kent vek ut åt höger. Jag hängde givetvis på. Tyvärr hade bommen bestämt sig för att gå ner efter Kents passage, vilket jag ej räknat med. Det small till ordentligt och bommen flög ur sina fästen. (fick den i bröstet! Men eftersom...ung?... stark! Osv!) Stannade direkt. Betala? Mannen som jag talade med. ”You came too fast!” Alltså inte mitt fel!
Vänster backspegel hade lossnat så jag fick sitta och hålla den för att kunna se bakåt. Krångligt att växla!
I Honfleur, lunch. Någon kötträtt plus mineralvatten. 36 eu.
Bara att få sitta på en centralt belägen trottoar-restaurant i denna turistort, kostade väl antagligen en del. Det var ett väldans folkliv.
Skruvade fast spegeln och fortsatte mot Pegasus Bridge. Bron skulle erövras av engelska fallskärmsjägare natten innan 6 juni 1944. Detta för att säkerhetsställa stranden Sword under invasionen. Även att tysta ett tyskt batteri vid Merville ingick i soldaternas uppgift.
Gick på museet. 70 spänn st. Litet extra var att orginalbron fanns på museet. Blivit ersatt av en likadan, fast större och kraftigare. Man kunde även se var glidflygplanen landat. 3 st. Landningsplatserna var markerade. Det närmsta ca 50 m från bron. Förstår att försvarande tyskar blev tagna på sängen.
Innan allt detta tog vi en fika, och träffade ett gäng engesmän. De var också på rundtur utmed invasionsstränderna. Det blev emellertid mest snack om motorcyklar.
Efter Pegasus sökte vi upp en camping i Bayeux och sitter där just nu. Kl 2045, 238 mil.
Söndag 21 Juni (Årets längsta dag!)
Tog det lugnt på morgonen. Motorcyklarna fick vila sig en dag. Gick till Musee de Bataille som skulle vara ett av de bästa enl turistboken. Följde kartan som var ritad i en broschyr. Det var verkligen ingen ol-karta, så vägen dit blev onödigt lång.
Emellertid, vi hittade målet och betalade 24 eu i inträde. Då ingick även inträdet till museet där Bayeux-tapeten finns. Var på museet några timmar och fick en lektion gällande Dagen-D.
Därefter besöktes en engelsk kyrkogård som låg alldeles intill. Samma känsla av mänsklig dumhet, när man ser alla dessa namn, på unga grabbar mellan 19-25 år!
Tapisserie de Bayeux som museet heter blev nästa mål.( Detta efter att ha intagit lunch på en liten trottoar-restaurant i området.)
Utrustade med en liten hörlur (inställd på svenska) kunde man följa hela historien som tapeten beskrev. Det handlade om normander, och slaget vid Hastings 1066. Tapeten satt bakom glas. Var ca 50 cm hög och 80 m lång. Ljudet och beskrivningen flyttade sig utmed tapeten i det tempo som man höll.
Efter denna kulturella handling skulle vi köpa litet mat och några frimärken, En inte alldeles lätt operation. Med hjälp av ett turist-info-kontor löstes ändå uppgiften.
Tillbaks på c-platsen var det en maskin tvätt som gällde. Kent lyckades välja ett program utan centrifugering, så området runt tältet ser ut som en ambulerande torkvinda.
På vägen hem påpekade några turister att vi tappat något! Det var resterna av vår gemensamma kassa. Hade jackan på armen med börsen i en ficka, där dragkedjen ej var fördragen! Ingen bra kassör! 50 eu hade ju varit onödigt att ”slänga”bort.
En svensk familj, 2 vuxna och 2 barn, (väluppfostrade) från Kärra utanför Göteborg ingick i vår tillfälliga bekanskapskrets. På väg mot Spanien i en Peugeot. De bodde i 2 st små tält och var imponerade av vårt ganska stora dito. Hon var en riktig ”göteborgsada”! Han var ursprungligen från Chile. Båda jobbade som lärare (han i spanska) på ortens skola. Hon var verkligen pratglad, så man fick knappt en syl i vädret. Hade en far som enligt henne var en kändis i Göteborgs mc-kretsar. Barnen skulle träna på sin ”spanska” under Spanienbesöket. Vi (jag) tipsade dem om vart de kunde åka för att hitta de olika invasionsstränderna. Som sagt, mycket pratglad och efteråt konstaterade Kent ”där har ju till och med du fått din överman!
Måndag 22 Juni
Upp tidigt. När vi började närma oss avfärd kom regnet. ”Får lugna oss och vänta ut regnet”. Fördrev tiden med att jämföra våra gps och lägga in en rutt för dagen. Det slutade inte förrän 1030 då vi gav oss av till Arromanches les Bains.
Det var på denna ort de konstgjorda hamnarna var placerade efter D-dagen. Först en filmförevisning på en 360 graders filmduk. 3D teknik.Det var som att man själv deltog! Mitt i striden.
Därefter invasionsmuseet. Det var de vanliga prylarna, gällande utrustning, vapen och fordon. Även en hel del utrustning som ”varit med då det gällde” Tre olika filmsalar beskrev mestadels hur den konstgjorda hamnen byggdes och bogserades över kanalen och monterades upp, när stränderna var säkrade. Några svartvita autentiska filmsnuttar. Även en beskrivning på svenska (via hörlur) ingick i utbudet.
En restaurant. Lunch för 24 eu. När vi var klara ösregnade det. Fördrev tiden med att sitta på ett cafe´. Kl 1615 gav vi upp och gick till cyklarna. Kläderna som hängt över cyklarna var genomblöta. (Åtminstone mina!). Fick ta på sig eländet! Tillbaks vid tältet, visade det sig att detta hade blåst ner, men blivit uppsatt av en holländare som bodde i en husbil intill. Tackade homon för detta arbete!
När det väl slutat regna, var vårt område ändå mer ”torkvinda”!En stormarknad som vi kunde gå till fick ett besök. Efter detta litet vin och den lokala Brie-osten och livet började likna något igen.
Tisdag 23 Juni
Mycket fuktig och natt. ”Tvätten var lika blöt som på kvällen innan. När vi äntligen kom iväg såg cyklarna ut som torkvindor. Allt som gick att binda utanpå packningen var gjort. Betalade för 3 nätter, tog adjö av våra tillfälliga Göteborgskamrater,15 och styrde kosan mot batteriet vid Longues sur Meer. 4 stora betonganläggningar, med en kanon i varje. Det var endast 2 av dem som var bestyckade. De var emellertid inte så stora som de ser ut på gamla foton som tyskarna tagit under kriget. (Skrämselpropaganda!)
Kollade i området några timmar. Det blev en hel del promenerande.
Fortsatte sedan till den Amerikanska krigskyrkogården som ligger vid Omaha Beach. Jag har varit där tidigare. (1984) Den stora skillnaden var att all kringverksamhet hade ökat ordentligt. Bara att komma in på besökscentret var som att gå igenom en flygplats med destination USA! (Rädda för sabotage på amerikanska symboler?)
Även besökscentret var utformat som ett musee´. Man kunde se olika filmer där några av de 9400 namnen på kyrkogården blev presenterade. Olika bakgrunder, livet innan militärlivet, livet som soldat, osv. Gick efter detta en runda i området. Beklämmande!
Körde därefter utmed Omaha Beach till
Pointe du Hoc. En udde som sticker ut i Engelska Kanalen. Här hade Tyskarna placerat ett stort batteri under kriget. Detta var de allierade rädda för, och det blev mycket attackerat under invasionen. Vi var där någon timma, tillsammans med turister från hela världen, med tanke på alla de tungomål som surrade i luften. Var sin creeps, på en liten restaurant satt perfekt efter detta.
Sedan gällde Sainte Mere Eglise. Den första franska ort som blev befriad under invasionen. Det var 101 Airbourne som uträttade detta.
Finn med i 60-talsfilmen ”Den längsta dagen” En av fallskärmssoldaterna blev hängande i kyrktornet. Kunde inte fira ner sig, och fick spela död!
Enligt filmen ringde kyrk-klockorna hela tiden under anfallet. När tyskarna var bortkörda och kamraterna hjälpte honom, var han nästan döv.
På en av spirorna, (den som syns bäst från stora torget!) hänger en docka i en fallskärm! En massa olika skyltar i området beskriver händelseförloppet. Soldaten hette John Steele, och har varit på på platse ett antal gånger efter kriget. Halva Sainte Mere Eglise verkar leva på denna omtalade händelse, med tanke på antalet restauranger runt torget.
Tältar just nu på ortens c-plats. ”Tvätten” är äntligen torr.
Onsdag 24 juni.
Sov till strax före 0800. Trötta, eller börjar vi bli vana vid obekväma luftmadrasser? Klarblå himmel. Satt och fikade utan den obligatoriska youghurten.
Drog iväg till Utah Beach. Stannade vid en väg som gick ner till stranden. Gick ner till vattnet. Några travtränare körde sina hästar utmed strandkanten. Det var ebb så vattnet var ca 300 m längre ut. Där var också ett antal ungdomar i 10 årsåldern som skulle ”strandsegla”. Hade en lärare som visade hur de skulle hantera farkosterna. Hade emellertid inte tid att vänta så de fick segla utan oss. Innan vi drog ville Kent dra en runda på stranden med sin mc. Kan numera skryta med att ha färdats på samma strand som Amerikanska 1:st armedivisionen invaderade 71 år och 18 dagar tidigare!
For sedan till minnesplatsen för Utah Beach invasionen. Det var upplagt ungefär som på de andra stränderna som vi besökt. En honda med en enhjulig kärra i släptåg väckte en viss nyfikenhet. (obs. ekipaget tillhörde en besökare!)
Därefter mot Cherbourg. Letade upp museet La Cite De La Meer. 180 spänn i inträde/st! Europas djupaste akvarium var en av sevärdheterna. En annan specialitet handlade om djupdykning. Allt mellan 10 m till 10000 m. En massa olika farkoster från de olika tidsepokerna visdes upp. En hel utställning gällande Titanic som förliste 1912. Cherbourg var den näst sista hamnen innan atlantfärden. En filmförevisnings tema var att visa undergången ur en 3:dje klass passagerares perspektiv. Slutade med bubblande vatten och sedan mörker! Ganska dramatiskt.
Även Frankrikes 1:st atomubåt Le Redoutable låg i en torrdocka på området. Gick ej att komma in uti.
Middag hanns ej med innan 1630, på en restaurant. Det smakade så mycket bättre då.
For ur staden mot Cap De Hauge. Hittade en stängd c-plats utmed vägen. Just när vi skulle fara vidare, dyker en man upp på en Honda Shadow. ”Sök upp en plats och betala i morgon”, var hans besked. Sitter just nu och provar något portugisiskt som heter Cruz. 6 av 10 möjliga.
Torsdag 25 juni
Kunde ej åka innan 0900 eftersom receptionen ej hade öppnat och vi ville gärna göra rätt för oss. Var även och kollade havet som låg strax bakom sanddynerna. For på småvägar mot Cap De Hauge. En fyr som ligger längst ut på Cherbourghalvön.
Vid målet träffade vi en ung man från Moldavien. Vi tilltalade honom eftersom han han åkte på en norskregistrerad BMW 1200-mc. Denne man bodde i Tromsö sedan 5 år, och hade yrket ”norrskensguide”. Hans kunder var uteslutande engelsktalande så han hade inte lärt sig någon norska. Skulle köra Europa runt i ytterkant på 50 dagar! Visade visitkort och hade en egen hemsida där man kunde följa hans öde. Hoppade över Ukraina och Vitryssland. Nordkap var ej heller med på rutten. Han tyckte det var fantastiskt att 2 gamla gubbar kunde göra det vi hitintills lyckats med! Resan var sponsrad av olika företag och mc-klubbar i Tromsö.
Efter fyren mot klostret Le Mont-St-Michel. Småvägar utmed Atlantkusten. Bedövande vackert bitvis. Framme vid klostret hittade vi en c-plats där husbilar definitivt är i majoritet. Jämte oss ligger ett norskt par från Stavanger/Arendal. En ”flådig”husbil! (Gubben har nog inte mycket att säga till om!)
Fredag 26 juni
Vanliga morgonrutiner. Tryckte koden 2225A, bommen for upp och vi kunde dra. Att hitta mc-parkeringen till klostret var givetvis ett franskt äventyr. Franska informatörer utgår från att man är synsk! Till slut kom vi rätt, och kunde bli av med cyklarna. Från parkeringen buss till klostret via en uppbyggd ramp. (för att klara tidvattnet.)
Hade läst i en medhavd turistbok så litet förberedd var man ju. 180 kr i inträde. Delat på 2 besök var det inte så dyrt. (1:st och sista!). Det var enormt många olika rum och etager. Förmodligen 3-4 olika våningsplan dessutom. Man tappade ganska snart orienteringen. Men routen var väl utmärkt, så det hela avlöpte väl. Munk är nog det sista ”arbete” som man skall välja!
Var där i 2-3 timmar. Skickade några kort och tog en fika. Blivit varnade i boken för ockerpriser, men 60 kr var ju billigare än på en svensk skidort. (Tänker på Kläppen i Sälenområdet.) Besökarna, som kom från hela världen (3,5 miljoner/år) var lika intressanta att kolla som själva klostret.
Tillbaks på parkeringen var det givetvis strul med betalningen, för att få upp bommen! Redde emellertid ut det hela, och startade färden mot Sverige. Hade staden Le Mans som nästa delmål.
Stannade till vid en liten restaurant i ett litet samhälle som vi passerade. Uteservering under parasoll. Vi var de enda gästerna. Damen som skötte det hela kunde dessutom ingen engelska.
1. Förrätt Lufttorkad skinka och honungsmelon.
2. Huvudrätt Stekta potater och ugnsstekt kyckling.
3. ? Fromage och 3 olika sorters ostar att gnaga på.
4. Efterrätt. 3 olika rätter att välj mellan
5. Kaffe
Allt detta för 25.8 eu ca 240 kr för 2 personer! Att maten är viktig för fransmän har man ju hört sedan tidigare!
Efter denna uppladdning fortsatte färden mot Le Mans. Hade siktat in oss på ett besök på den berömda 24-timmars racerbanan, vilket innebar att färden dit gick rakt genom staden. Det hade förmodligen varit besväligt i vanliga fall, men en felkörning inne i staden bidrog till att vi hamnade i den värsta 17 00-18 00-trafiken. Det blev 10m:s framryckningar under 45 min. Fläkten på mc:n gick oabrutet. Dessutom 30 gr varmt. Väl framme vid banan var allt stängt!
Gps visade oss vägen till en c-plats. 24 eu. Hitintills dyrast, men ej bäst. Kent har inhandlat litet Calvados som ligger och väntar!
Morgondagen får börja med ett nytt besök på motorbanan.
Lördag 27 juni
Tog det lugnt på morgonen. Duschade m.m. Ingen större brådska, trots det var vi vid motorbanan 0915. Det är en jätteanläggning som just denna dag var bokad för rullskridsoåkare. Museet öppnade kl 1000. Fördrev tiden till dess med att kolla det vi kunde se av anläggningen.
Var de 1:st besökarna och var där i 2.5 tim. De flesta av vinnarbilarna i det välkända 24:timmars racet var på plats. (2013 års vinnare hade klarat 220km/ medelhastighet under 24 tim!)
Proggade in några mindre orter på vägen mot Bastogne i östra Belgien som var nästa delmål. Detta för bl.a undvika att komma för nära Paris och vad det eventuellt kunde innebära trafikmässigt.
Stannade till vid en liten restaurant utmed färdvägen. Personalen kunde inte ett ord engelska. Ett gäng franska mc-åkare var på plats samtidigt som oss. En av dessa kunde engelska och hjälpte oss med beställningen. Någon ordentlig lunch blev det ej. En flaska mineralvatten och en stor bagette med fyllning av någon slags korv blev det. Helt ok.
Fortsatte enl plan. Brand hade tydligen brutit ut i ett litet samhälle som skulle passeras. Såg en kraftig rökutveckling långt innan vi var där. Strax innan samhället stod en vakt och visade oss in på en liten ”byaväg”. Förutsatte att det var skyltat i fortsättningen! Men ack nej! Stod plötsligt på infarten till en bondgård. Med gps hjälp och inproggning av ett samhälle som låg ordentligt vid sidan om tänkt rutt, löste vi problemet.
KL1800 i ett samhälle Enca fanns en plats, där vi sitter nu. 24 eu i går och 9 eu idag. Skaplig skillnad!
Söndag 28 juni
Startade vid 9-tiden.Kört mc hela dagen. Fikat ur medhavd termos. Lunchpizza på en liten bykrog utmed vägen. I Bastogne surrade vi runt p.g.av att gps visade oss fel väg till beställd c-plats.
Kom rätt till slut!
Kört 35 mil. Det går långsamt när man valt bort alla stora vägar! Kl är just nu 1740.
Senare på kvällen gick vi till ett affärscentrum som skulle finnas i närheten. Efter en ganska lång promenad till den anvisade adressen , visade det sig vara en ödetomt! (Mina nyligen uppgraderade gps-kartor ligger nog i framkant.)
Fortsatte mer mot centrum i Bastogne. Vid torget stod en stridsvagn. Informationsskyltar påminde om vad som hänt i staden dec/jan 44/45.
Amerikanarna var ju helt omringade här under tyskarnas Ardenneroffensiv.
Någon mat lyckades vi ej köpa. Allt var stängt på söndagskvällen. Det blev åtminstone en rejäl promenad.
Måndag 29 juni
Började dagen med att gå till en affär som öppnade 0830, och inhandla det som fattades.
”Knappade” in adressen till museet 101 Airborne. Detta var givetvis ej öppet. Nytt försök. På väg till den nya adressen fick vi se en brun skylt ”Warmuseum”. Följde skyltarna och kom dit vi hade tänkt oss! (Det hade aldrig fungerat i Frankrike!)
Detta var det bästa utav dem vi varit på. Fick en lur som på engelska berättade allt eftersom man tog sig fram i lokalerna. 3 st fimförevisningar ingick. Var där i 3 tim och betalade 9 eu.
Efter besöket tog vi en fika vid cyklarna och startade färden mot Spa och Spa-banan.
Avståndet dit var 70 km. Sträckan var super med bokskog, odlade fält, småsjöar bra asfaltsvägar och lagom krokigt.
Väl framme vid Racer-banan kunde vi gå in via en öppen grind. Där var ett antal bilar som tränade eller eventuellt hade betalt för att få köra runt. Vi kollade det som var nåbart för oss vilket innebar startrakan, första högersvängen och nedför och upppförbacken efter kurvan. Verkade vara en mycket kuperad bana. Har nog endast sett 15 % av det hela.
Sökte c-plats. 1:st försöket. Ett område endast för husvagnar. 900 m längre bort fanns Camp-Molin. En hurtig man anvisade plats och tog 19 eu i ersättning ink duch-polletter.
Kl 1915 tog vi cyklarna och for till Malmedy som är vår tillfälliga logi-ort. En restaurant i staden, som verkar vara full av ”uteätare”. Ett ambulerande nöjesfält i närheten bidrog antagligen till den stora folktillströmningen.
Wienersnitzel, jägarsnitzel och 2 st carlsberg satt gott. 32 eu för båda. Är nu tillbaks på campingen. Kl är 20 50. (Kent är kaxig över att han fortfarande är vaken!)
Tisdag 30 juni
Startade dagen med att åka till Nurburg Ring. En jätteanläggning där verksamheten tillfälligtvis var ganska låg . Museet var emellertid öppet. Samma upplägg som i Le Mans. En film i 3-D teknik visade hur det kunde vara att delta i ett 24-timmars lopp. Allting var mycket påkostat och fint. Förmodligen hade BMW:s reklamavdelning haft stort inflytande på anläggningens uppbyggnad.
Efter denna resas sista museebesök, fortsatte vi färden norrut. Är just nu på en c-plats strax söder om Attendorn. Här är varmt så det blir nog ett dopp i en sjö som ligger strax nedanför.
Onsdag 1Juli
Föregående tänkta kvällsdopp uteblev. Vid badstället var det fullt med ungdomar som levde rövare. På morgonen 0630 var det rått och kallt, så ett dopp just då kändes inte angeläget. Det blev en duch i stället.
Drog 0830. 1:st stoppet hette Brilon, 1,5 tim. Sedan Blomberg, ca 2,0 tim. Därefter via Nienburg, till Zeven där vi befinner oss just nu.
Har tagit 380 km på 9,5 tim. Det blir 40 km/tim i snitt. Inte så upphetsande, men vi har fikat, kört fel och ätit middag under tiden.
Torsdag 2 Juli
Betalade 24 eu och avreste kl 0900. Vid färjan som skulle ta oss över Elbe var det en stor kö. Det gick inte att se var den började från vår position. Tysken som stod framför oss sade ”Kör vid sidan om kön, men jag har inget sagt!” Vi gjorde så och kom direkt på färjan som gick strax efter vår ankomst. (Var det några sura miner såg vi inte dessa.)
Det var ebb i floden vilket gjorde att de endast kunde köra i en knop. Då endast på det djupaste stället. Färjorna kunde bara mötas ute på Elbe. 4 färjor och endast ett färjeläger på var sida floden. Kapaciteten var knappt 50% så därav köerna.
Programerade, som vi tyckte fina småvägar genom Nordtyskland, mot Flensburg. Tröttnade emellertid ganska snart på alla dessa småbyar, 50 km/tim och mänger med rödljus. Man flyttar sig knappt framåt. Tog en större väg till Fynshamn i Danmark. Därifrån med färja till ön Fyn.
Överfarten 246 danska för båda. Tog 50 min. Kraftig sjögång gjorde att det var litet smånervöst med tanke på att cyklarna ej var surrade.
Det klarade sig och just nu sitter vi och kämpar med resp gps som inte tycks ha samma åsikt om morgondalens vägval, som ägarna.
Var sin kall dansk öl smakade gudomligt. Detta var resans mest blåsiga dag. Vinglade över hela vägbanan bitvis.
Fredag 3 Juli
Vanliga morgonrutiner. Avfärd redan 0800. Jag körde först till Stora Bältbron, sedan tog Kent över och lotsade oss till Helsingör.
Middag på Hallandsåsen. Därifrån direkt till Svenljunga.
Ca 430 km denna dag.
Mc har i genomsnitt förbrukat 0,49 l/mil.
20 nätter i tält och en natt på hotell.
Museebesök.
1 Passendale (1;st världskriget.)
2 Pegasus Bridge
3 Bayeux Musee de Bataille
4 Bayeux Tapisserie de Bayeux
5 Arromances
6 Omaha Beach Amerikanska krigskyrkogården.
7 Cherbourg La Cite De La Meer
8 Le Mont St Michel
9 Le Mans
10 Bastogne
11 Nurburg Ring
Med tanke på vår ålder. Antikviteter på Kulturrunda.